Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

Lutherska är vi alla på ett eller annat sätt – oavsett om vi vill det eller inte, säger författarna till "Kaappiluterilainen kansa"

värderingar.

Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna.

29.3.2021 kl. 11:01

– Vi tänker ofta att religionen är en ganska smal sida av livet, att den bara handlar om de tillfällen när vi talar om Gud eller Jesus. Men egentligen är religionen en livssstil, full av värderingar, säger Niko Huttunen.

Han forskar i teologi och har tillsammans med Anneli Portman och Kaius Sinnemäki gett ut boken Kaappiluterilainen kansa (Ungefär: Det skåplutherska folket). I boken skriver olika forskare om hur den lutherska kristendomen satt djupa spår i den finländska kulturen – så djupa och självklara att vi inte alltid får syn på dem trots att vi lever mitt bland dem.

– Inom kulturpsykologin talar man om att kultur är för oss vad vatten är för fiskarna. Man vet inte om att man är i sin egen kultur, man simmar bara fram och tillbaka i den och tänker att saker är som de ska vara. Man måste ofta gå utanför sin egen kultur för att få syn på den, säger Anneli Portman.

Niko Huttunen tror att insikten om hur religionen genomsyrar vår kultur skulle behövas när vi talar om religionsfriheten.
– Vi tänker ofta att vi kan skydda människor så att de kan vara utan religion hela tiden. Men om vi blev medvetna om att våra värderingar bygger på religion skulle vi kanske börja se annorlunda på saken, säger Huttunen.

Enligt honom är diskussionen om psalmen Den blomstertid nu kommer och dess vara eller icke vara på skolavslutningarna ett bra exempel på hur man desperat försöker skilja religionen och kulturen från varandra – och hur svårt det är.
– Kan vi inte se religionen som något som hör till vårt samhälle fast alla inte är så intresserade av religion? En del tycker inte om musik, men skolavslutningar kan innebära musikprogram. Varför är religionen ett specialfall, som om den vore ett hot?


Lutheraner är positiva till staten
Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare. Hon har bland annat undersökt nationalstaten, värderingarna som hör ihop med den och hur de systematiskt byggdes in i nationalidentiteten när den skapades på 1800-talet. De lutherska värderingarna blev viktiga för att de gjorde oss annorlunda än resten av Ryssland.
– Tack och lov att vi kom loss från Sverige! Annars skulle vi aldrig ha fått några särskilda drag, utan bara fortsatt vara den östra delen av Sverige.

När hon studerade de ryska tsarernas tal från 1800-talet upptäckte hon att de ofta framhöll Finlands lutherskhet.
– Tsarerna var intresserade av att finländarna skulle vara ordentligt lutherska. De hade en lång lista över hur riktiga finnar skulle vara och de här värderingarna är typiska för den lutherska teologin. Det handlar om att vara trofast, hålla fred med andra och vara flitig i sitt arbete.

Niko Huttunens intresse för det lutherska arvet väcktes första gången när han för drygt tio år sedan forskade i hur Bibeln användes under inbördeskriget. Då upptäckte han hur viktig överhetstanken var i den lutherska traditionen.
– Överheten – staten och den politiska makten – har setts som ett nådeverktyg i Guds hand. Lutheraner har en mycket positiv attityd till staten.

Att Luther förde fram tanken om överhet hör delvis ihop med att han efter att han kommit i konflikt med den katolska kyrkan sökte stöd hos den tidens världsliga härskare. Och finländarna förhåller sig fortfarande positivt till överheten.
– Vi vet instinktivt vad överhet handlar om: att man måste lyda polisen och använda munskydd, säger Huttunen.


Olika kall, alla lika värda
Typiskt för våra värderingar är att de är abstrakta och oftast blir konkreta för oss först när vi behöver förklara dem för någon annan.
– Den som kommer från ett annat land förstår inte hur självklart det till exempel är att vara ärlig, exempelvis i skattedeklarationen, säger Portman.

Jämlikhet – att alla har rätt till samma bemötande – är också en värdering som är viktig för finländarna. Den hör ihop med Luthers tanke om att var och en har en kallelse från Gud. Man är viktig för Gud för att man gör det man blir kallad att göra och blir inte mer viktig genom att man till exempel råkar vara präst.
– På sin tid var det en radikal tanke att du inte är närmare Gud genom att vara född i en viss släkt, säger Portman.

– Det kan låta paradoxalt med respekten för överheten i kombination med alla människors lika värde. Luther tänkte att vi alla är jämlika inför Gud, men eftersom vi är syndare behöver vi också hierarkier i samhället – till exempel polisen, säger Huttunen.

Även om tiden inte var mogen för demokrati medan Luther levde gjorde hans ideal oss småningom redo för den, bland annat genom att göra skolgången allmän. Luther hade en tanke om att okunniga mödrar inte lär barnen rätt, och därför var det bra om både pojkar och flickor gick i skolan.

– Läskunnigheten blev tidigt allmän i Finland. Det har varit så centralt inom den lutherska reformationen att alla ska kunna läsa Bibeln själva, och jag tror också att det bidragit till att göra oss jämställda, säger Portman.
Inte ens den som avsäger sig tron undgår att påverkas av det lutherska arvet. Huttunen menar att ateisterna i Finland tänker annorlunda än exempelvis ateisterna i USA.
– Ganska många människor har dessa lutherska värderingar, till exempel hur man ser på överheten, men alla är inte religiösa. De är ateister med lutherska värderingar.

Luthers tankar är så självklara för oss att vi inte ser dem. Foton: Unsplash och Pixabay

Finns det då inga negativa aspekter av det lutherska arvet?
– Tilliten kan missbrukas. Det som hände i Tyskland på 1930-talet visar att de protestantiska kyrkorna litade så högt på staten att de blev ganska försvarslösa mot staten, säger Huttunen.

– På grund av jämlikhetstanken finns ett högt tryck att vara normal och inte sticka ut från majoriteten. Om man jämför med katolska kyrkan ska man där gärna vara lite underlig för att vara ett helgon.
Finland är förvisso en nation som varit underställd andra, då är det enligt Portman typiskt att man håller lite låg profil. Men trycket att anpassa sig finns inte bara i Finland, utan det är typiskt i lutherska länder att det finns ett stort tryck att vara som alla andra.

– En annan nackdel är att man hela tiden ska vara sysselsatt med något för att vara en ordentlig människa. Man måste alltid förklara varför man gör ingenting, och jag tror att det var en bidragande orsak till att förra regeringen ens kom att tänka på aktivitetsmodellen, säger Portman.

Portman har närstuderat 2017 års säsong av tv-programmet Vain Elämää där kända finska artister samlas för att tala om livet och framföra varandras låtar. Hon upptäckte att det förekom många religiösa inslag i programmet, inte minst i låttexterna.

Varför är det lättare för människor att närma sig diskussioner om nåd och inre övertygelse när de förekommer i ett musikprogram och inte i kyrkan?
– Vain elämää gör artisterna väldigt vanliga. Jag tror att människor uppfattar att kyrkan officiellt måste säga vissa saker för att den är den institution den är och för att människor blir betalda för att säga vissa saker där, säger Portman.

Samma fenomen ser vi enligt henne i politiken, och den politiska forskningen talar om ”the personalisation of politics”. Vi söker efter berättelsen bakom idén, det som ger ett fenomen eller en fråga ett ansikte.
– Det känns som ett typiskt fenomen för Finland. I England kan man till exempel vara både djupt kristen och kulturmänniska, men vem i Finland kan det förutom Juha Tapio? undrar Portman.

Erika Rönngård


Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00
Daniela Hildén jobbar som familjearbetare.

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00
Edgar Vickström kommer att jobba i Mariehamn, Heidi Juslin-Sandin i Kyrkslätt och Benjamin Häggblom i Åbo.

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53
Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda i väntan på att förvaltningsdomstolen tar ställning till valet.

vanda. Kristian Willis blir tf kyrkoherde i Vanda svenska församling från första juli, bestämde domkapitlet vid sitt möte igår. 16.6.2021 kl. 11:09
Medan han sköter vikariatet som universitetslärare kommer Tomas Ray att jobba med sin doktorsavhandling.

Teologi. Tomas Ray vikarierar Patrik Hagman som universitetslärare i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 9.6.2021 kl. 16:29
Britt-Marie har stort stöd av sin dotter Anna som bor i Jakobstad med sin familj.

kampen mot cancer. I maj för fyra år sedan förlorade Britt-Marie Fellman sin man och dotter i cancer, och Anna Andersson sin pappa och sin syster. Sara dog några dagar före Janne – och de begravdes samtidigt på försommaren. 9.6.2021 kl. 00:00

RÄTTEGÅNG. Under två dagar har Vasa hovrätt gått igenom samma dokument och hört samma vittnen och experter som Österbottens tingsrätt gjort i penninginsamlingsmålet mot Martyrkyrkans vänner, dess ordförande och en styrelsemedlem. 9.6.2021 kl. 15:32

sommar. Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver? 9.6.2021 kl. 11:42
Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

Jimmy är väldigt tacksam för sin familj. – Det är till stor del på grund av dem som jag orkat under de senaste åren.

FÖRLÅTELSE. Jimmy Sundström har levt med konstant värk i kroppen i femton år. Bakom värken ligger ett trauma – han var med om övergrepp när han var tolv år. – De senaste femton åren har inte varit lätta, men med Guds hjälp har jag kunnat förlåta och få frid. 23.6.2021 kl. 09:00
Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

johanneskyrkan. Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen. 23.6.2021 kl. 06:00
Daniela Hildén jobbar som familjearbetare.

FRIHET. "Varje sommar när vi åker iväg med vår fullastade båt fladdrar det en massa fjärilar i min mage." 23.6.2021 kl. 06:00

forskning. När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli. 22.6.2021 kl. 09:00
Edgar Vickström kommer att jobba i Mariehamn, Heidi Juslin-Sandin i Kyrkslätt och Benjamin Häggblom i Åbo.

PRÄSTVIGNING. Vem är du? Varför ville du bli präst? Har du en hemlig talang? 21.6.2021 kl. 09:53