Härskartekniker existerar även i kyrkan – eftersom det överallt finns människor som vill ha makt

Härskartekniker.

En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson.

15.7.2020 kl. 19:00

En kompis lockade med Malin Gustavsson på en kurs i genusvetenskap vid Åbo Akadeför tjugo år sedan, och på den vägen är hon. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att synliggöra ojämliket och maktstrukutrer, inte minst härskartekniker. Hon anlitas som föreläsare, rådgivare och utbildare för företag, kommuner, föreningar och många andra.

– Kyrkan och församlingar är också mina kunder. Härskartekniker existerar även där, eftersom det överallt finns människor som vill ha makt, säger Gustavsson.

Härskartekniker går ofta hand i hand med diskriminering och förstärker orättvisa kopplad till etnicitet, kön, utseende, språk, funktionsnedsättning och så vidare.

– Härskartekniker kan också slå mot religiösa grupper, till exempel mot sådana som inte förväntas ha åsikter och som står i minoritet till den evangelisk-lutherska kyrkan. De kan bli utsatta i insändarspalter eller på sociala medier.

Ofta kan vi känna en rädsla för att säga ifrån, stå upp för oss själva eller andra i en situation där någon vill mästra.

– Det tigande folket behöver ta bladet från munnen. Vi behöver mer civilkurage! Det är så vi åstadkommer förändring. Hur står vi upp för de svaga? Det är en viktig fråga i kyrkan. Därför hoppas jag att vi vågar vara modiga, inte bara för oss själva, utan för en större sak.

Här följer fiktiva exempel på hur härskartekniker används mot en individ. Malin Gustavsson reflekterar kring och kommenterar exemplen. En motstrategi är det omedelbara agerandet för att synliggöra härskartekniken. En bekräftelseteknik är en strategi för att motverka att ett osunt mönster upprepar sig.

Exempel 1: förlöjligande

När vi har möten på jobbet och jag uttrycker en åsikt om något är det en kollega som ofta tar ögonkontakt med ytterligare en kollega till oss. De höjer på ögonbrynen i samförstånd och ser roade ut, som om jag var ett litet barn som säger något fånigt. Det här gör mig osäker och ledsen.

Motstrategi: Ifrågasätt!

– Det viktiga är att ifrågasätta och att namnge vad som händer. Man kan tillexempel säga: ”Hej, vad ni ser roade ut där i hörnet! Är det något ni kan berätta för oss andra?” Och om det händer på nytt ska man också ta upp det på nytt, exempelvis genom att säga: ”Är det någon annan i rummet som märker det här?” Man kan också passa på att vara självkritisk och säga: ”Om jag gör så här så vill jag att ni säger till.”

– Du kan prata med en kollega, som kan ifrågasätta i stället för dig. Det kan vara tillräckligt jobbigt att känna sig kränkt.

Bekräftelseteknik: Respektera!

– Prata alltid med och om människor med respekt. Skapa en kultur där man inte förlöjligar andra. Fundera också på vad som är ditt sätt att respektera en annan människa, så att bekräftelsetekniken känns naturlig. Det kan till exempel vara att gå mot strömmen och inte delta i jargongen.

Exempel 2: påförande av skuld och skam

När jag lagt upp foton av mig själv på sociala medier har det hänt att jag fått osmakliga kommentarer eller privatmeddelanden av okända män. Men varje gång jag klagat över det här till mina vänner säger de att jag ju valt att lägga ut bilderna själv och ”den som sig i leken ger får leken tåla”.

Motstrategi: Intellektualisera!

– Man kan säga: ”Vänta nu! Vem gör egentligen fel i den här situationen? Lyssna till vad ni säger. Hur ska vi kunna förändra ett samhälle när vi resonerar så här?”

– Alla ska vi ha rätt att lägga ut bilder på oss själva och bli bemötta med respekt, så länge vi inte kränker någon med våra bilder. Det är bedömningen och de osmakliga kommentarerna som är problematiska. Att inte få stöd av sina vänner i det här är att påföra skuld och skam på den som inte gjort något fel.

– Det är klassiskt att kvinnors rätt till integritet och respekt ifrågasätts. Tyvärr har vi en berättelse där kvinnor ses som medskyldiga.

– Säg till den som blivit utsatt och uttrycker sin besvikelse: Du har helt rätt!

– Förändring får vi till stånd om tillräckligt många vågar säga till. Det är inte åsiktsfrihet att kränka någon.

Bekräftelseteknik: Bekräfta!

– Tolka människor med välvilja, fundera alltid på vad eller vem som egentligen är problemet.

Exempel 3: Hot

Min chef har gett mig många nya uppgifter på sistone. Jag får saker gjorda, men det finns en gräns. När jag försökt sätta ner foten och påpekat att det blir för mycket säger chefen saker i stil med: ”Men om du känner att du inte vill ta det ansvaret så …” utan att avsluta meningen, eller så antyds det att jag är väldigt känslosam. Det känns som om ett vagt hot eller en besvikelse placeras över mig.

Motstrategi:

– Lyft frågan och kräv en förklaring! Säg: ”Så vad händer då?” eller ”Nu känns det här lite som ett hot.”

Bekräftelseteknik:

– Vi måste vara tydliga och inte använda oavslutade meningar, utan säga vad vi menar. Undvik hot. Vi måste också vara tydliga med vad vi förväntar oss.

– Som chef behöver vi alltid fundera över vilken position vi lägger den anställda i. En chef har kanske press på sig från en ännu högre chef, men borde fråga sig: Hur mycket press för jag vidare utan att opponera mig mot min chef?

Exempel 4: osynliggörande

Vi är ett kompisgäng som brukar träffas regelbundet. Jag har en stark känsla av att inte bli sedd av speciellt en i gänget. Hon söker nästan aldrig ögonkontakt med mig, ser otålig ut om jag berättar något, skrattar inte om jag skämtar och vänder hela sin uppmärksamhet mot de andra när hon berättar något. Det får mig att känna mig fel och osynlig.

Motstrategi: Ta plats!

– Motstrategin här handlar om att ta plats eller att någon annan ger en plats. Uppmärksamma det som händer i situationen: ”Du ser lite otålig ut, är det något du vill säga?” eller ”Hej, se hitåt lite också, annars känner jag mig som en vägg” eller ”Det känns som att du aldrig ser mig i ögonen när vi pratar, är det något jag borde veta?” Om jag själv vågar öppna upp så vågar kanske den andra också göra det.

– Det finns många exempel på osynliggörande, både verbalt och icke verbalt.

Bekräftelseteknik: Synliggör!

– För att inte vara den som gör så här måste jag fundera på hur jag kan få alla att känna sig värdefulla i den här gruppen.

– Om en inte har roliga skämt kan jag försöka uppmärksamma den personen på andra sätt, genom att exempelvis fråga: ”Vad tycker du om den här saken?”

– Vi kan också osynliggöra oss själva. Bekräftelsetekniker kan städa bort sådant. Var uppmärksam på dig själv och andra.

Exempel 5: Förminskning

Jag var singel länge innan jag träffade min partner. Han har haft flera förhållanden innan vi träffades, och ibland när jag tar upp något i vårt förhållande som jag känner mig obekväm med hänvisar han till att det är så här det är i förhållanden och att han vet eftersom han har erfarenhet. Jag har sagt att jag haft långa vänskapsrelationer, men han säger att det är en helt annan sak.

Motstrategi: Kom ihåg din storlek!

– Säg i det här fallet: ”Jag har ändå en erfarenhet av att vara obekväm. Om man har en relation ska man väl få känna sig trygg? Inget blir bättre av att du förminskar mina andra relationer.”

– Det finns många sätt man kan hävda sin ståndpunkt på. Vissa gör det med humor, andra läser på, frågar en psykolog eller forskar i relationer.

Bekräftelseteknik: Se alltid människors värde!

– Vi ska helt enkelt inte gå in i en sådan diskussion.

– Visa uppskattning för olika erfarenheter: ”Så intressant att du jämför med en vänskapsrelation. Jag har inte tänkt på det, men det finns ju många likheter.”

De övriga

Dubbelbestraffning: Du ställs inför ett val, men ifrågasätts hur du än väljer.

Undanhållande av info: Du blir till exempel utan kallelse till ett viktigt möte eller så är beslutet redan fattat.

Objektifierande: Din kompetens förbises och fokus läggs på din kropp och ditt kön.

Ulrika Hansson



kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44