Sven-Erik Vesterback från Petalax-Bergö Lokal-tv-förening spelar in en sångstund i Petalax församlingshem.

Det lokala framför linsen

petalax-bergö.

Lokal-tv tävlar inte med nyhetsmedia, utan dokumenterar den lokala historien medan den sker – från föreningar och fullmäktige till församlingen.

4.6.2020 kl. 08:15

– Mycket är det intressanta figurer ute i bygden, säger Börje Lundmark, som brukar stå bakom kameran och är ordförande för Petalax-Bergö Lokal-tv-förening.

– Det är inte lika roligt att stå och filma fullmäktige, man blir mest trött i benen.

Utöver att göra personporträtt och sända direkt från fullmäktigemöten, följer de med föreningsverksamhet, filmar sommarteatrar och revyer, och även gudstjänster.

Föreningen hoppas att det de gör har betydelse för bygden.

– Vi har många pärlor på film som är borta idag, säger Hans Snickars. Det finns dokumenterat lite hur det såg ut förr. Om de inte sätter värde på det idag, så kanske om tjugo år.

I dag är det möjligt för hushåll från Oravais i norr till Närpes i söder att se deras program, så länge de har kabel-tv via Elisa.

– Det kan vara omkring 40 000 hushåll som ser oss idag, berättar Hans Snickars.

Föreningen har funnits sedan början av 1980-talet, men den tidigaste perioden i dess historia är svår att dokumentera.

– I början hade föreningen så dålig ekonomi, så när de sänt ut en sändning spelade de över kassetten så att de skulle slippa köpa en ny, berättar Hans Snickars.

Med dagens kamerautrustningen är tröskeln för att komma med och lära sig hur det fungerar inte hög. Lokal-tv-verksamhet är ändå inte lika populär som under sina glansdagar.

– Det är lite svårt att engagera folk, många är rädda att de ska hamna framför kameran, säger Börje Lundmark med glimten i ögat.

– Allt ska ju ses via Youtube idag. Det är inte riktigt inne att se på vanlig, gammaldags tv längre, säger Hans Snickars, som varit med sedan år 1990.

– Det var väl någon som frågade om jag skulle komma med. Så började jag och så var jag fast och sedan har jag bara fortsatt.

Ingegerd Hydén som är föreningens viceordförande uppskattar att det blivit tjugo år för hennes del. Börje Lundmark är den av dem som varit aktiv kortast tid.

– Börje har varit framgångsrik, han har ju fått ett pris, så vi är ganska stolt över honom, säger Ingegerd Hydén.

Lundmark har tagit hem den trägubbe som Finlandssvenska lokal-tv-föreningen, med hjälp av en professionell jury, delar ut som första pris bland tävlande lokal-tv-inslag.

Från slutet av september till slutet av maj sänder Petalax-Bergö Lokal-tv varje tisdagskväll, med repris på torsdagar. En del inslag går även att hitta på Facebook, i gruppen Petalax lokalTV.

Utöver sändningarna upprätthåller föreningen en bildslinga som snurrar på tjugofyra timmar i dygnet, där lokala föreningar och företag kan få ut information och reklam.

Samarbetar med församlingen

Lokal-tv-föreningen började för flera år sedan ett samarbete med församlingen.

– Vi tänkte att om vi kan sända från kyrkan till lokal-tv så kan det vara en poäng för äldre ute i bygden, berättar Börje Lundmark.

Så ordnades det så att ljudet från söndagsgudstjänsterna i Petalax kyrka går ut i lokalkanalen, tillsammans med en film av stillbilder från kyrkan. Det här är automatiserat, så att ljudet från kyrkan kopplas på varje söndag fem före tolv.

– Så det har tuggat på, och vi hade ju in fötterna då kan man säga, säger Börje Lundmark.

Att också filma hela gudstjänster, som kunde klippas och sändas ut vid rätt tidpunkt på söndagen, blev på så sätt ett naturligt nästa steg. Och samarbetet mellan lokal-tv och församlingen har varit tacksamt att ha nu när pandemirestriktionerna begränsat gudstjänstfirandet.

– Jag tycker det har funkat bra med församlingen, vi har ju haft lite ett och annat med dem att göra nu, säger Börje Lundmark. Vi hoppas på fortsatt samarbete.

Att filma gudstjänsterna under undantagstiden har inte varit särskilt annorlunda, tycker han. Avsaknaden av församling på plats gör nästan jobbet lättare.

– Ett plus är att kunna säga åt kantorn att han ska vara tyst nu och så tar vi om det från början. Det kan du inte göra när det är live.

Emelie Wikblad
Tomi Tornberg



SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37