Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård



Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21