I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

I år liknar påsken vardagen

Påsktraditioner.

Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt.

7.4.2020 kl. 10:00

Äggrullning är en tradition i Tobias Zilliacus släkt och familj när de samlas på sommarstället i Korpoström för att fira påsk och säsongsöppning.

– Vi brukar färga äggen på påskaftonen med hjälp av gamla tyglappar. Under många år gav morfars gamla slipsar och flugor mest färg ifrån sig och var dyrgripar bland oss som färgade.

Sedan bygger man en bana, ofta utomhus, rullar äggen nerför den och försöker krocka med de andras ägg. De äldsta börjar, och lyckas man krocka med ett ägg får man det.

– De vuxna brukar rulla chokladägg, barnen gillar att krocka med dem.

Den här påsken får de ändå tänka om och fira påsk hemma.

– Jag har tänkt bygga någon sorts äggrullningsbana på vår gård i Helsingfors för att hålla fast vid traditionen lite.

För honom brukar påsken vara ett avbrott från vardagen när han får tillfälle att tillbringa extra mycket tid med familjen.

– I år blir det nog inte så stor avvikelse från vardagen.

Zilliacus har spelat Jesus på scen i Viirus uppsättning av Mästaren och Margarita år 2017. I pjäsen varvades två tidsplan – Moskva under Sovjettiden och Jerusalem för 2 000 år sedan, där Jesus i pjäsen förde diskussioner med Pontius Pilatus.

– Det var intressant att gestalta, det handlade ganska mycket om Pontius Pilatus beslut, vad som ledde fram till att han bestämde att Jesus skulle korsfästas.

Tobias Zilliacus är inte troende men ser på Jesus som en historisk person.

– Jag kan tänka mig att Jesus funnits som person och predikat kärlek. Mycket av det som berättas kan jag omfatta, däremot kan jag inte tro på den himmelska aspekten.

Men att träda ut på scenen i rollen som Jesus skilde sig ändå från de flesta andra av hans roller.

– Det fanns en tyngd i det. Det var också vetskapen om att Jesus kan ha en större och viktigare betydelse för många av dem som ser föreställningen än för mig personligen. Jag undrade: har jag mandat för det här? Jag har alltid haft stor respekt för andras rätt till sin tro.

Sveket från den man litat på

Tobias Zilliacus spelar huvudrollen i pjäsen Morfars mauser, en pjäs som nu ligger på is på grund av undantagstillståndet. Pjäsen handlar om en vuxen man som ser tillbaka på sin uppväxt som var starkt präglad av mobbning.

– I pjäsen finns en slags Judasfigur som sviker. Huvudpersonen har en kompis som ibland är kompis, ibland ställer sig på mobbarnas sida. Det är det som känns värst och svårast i mobbningssituationen.

Här gör Zilliacus en koppling till påskens berättelser.

– Judas svek är ju det mest kända av alla svek. Vi fördömer och förbannar honom men liksom för karaktären Henrik i vår pjäs var det säkert högst mänskliga faktorer som drev honom till att förråda sin vän och läromästare. Saker har alltid många sidor och onda handlingar kan ha sitt ursprung i personlig misär och tillkortakommanden.

Att pjäsen ställdes in bara ett par dagar efter premiären var väldigt frustrerande, men han hoppas att begränsningarna har effekt och att folk följer uppmaningarna att undvika sociala kontakter.

– Jag hoppas som många andra att man tar lärdom av det här. Inte bara hur man ska tackla en pandemi, utan också ser de goda sidor situationen medför. Världen får repa sig lite och klimatet tackar när vi inte reser och konsumerar.

– Man märker hur fruktansvärt sårbar världsekonomin är, när man stannar upp några veckor blir det en fullständig katastrof. Så borde det inte behöva vara. Jag hoppas att konsumtionssamhället skulle få en lärdom när vi återgår till det normala livet, eller snarare: till det nya normala.

Erika Rönngård
Foto: Sofia Torvalds



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49