Trygg famn eller regler?

Kolumn.

Daniel Norrback fundera på hur vi förmedlar tron till barnen och vilken bild de får av Gud. Ligger betoningen på regler eller relation?

26.3.2020 kl. 16:14

Som kyrkoherde och småbarnspappa funderar jag ofta hur jag på bästa sätt skall förmedla tron till våra barn.

Hur talar jag om Gud med barnen, och framförallt: Vilken gudsbild förmedlar jag till barnen genom mitt sätt att leva?

Blir betoningen på regler, strikthet och korrekt uppförande? Eller blir betoningen i min fostran på att ge mina barn en trygg och älskande fadersfamn som de får vila i, och därmed lättare uppleva även sin himmelske Fader som en trygg famn?

Förstås måste inte dessa två aspekter motsäga varandra. Regler och gott uppförande är ju inte dåligt i sig. Men om kristen tro reduceras till en morallära så har det gått snett.

Sann kristendom är inte morallära. Sann kristendom är relation. Personlig relation mellan Gud och människa.

För att barnen skall komma in i och förbli i den relationen, tror jag vi som är kristna föräldrar måste förmedla Gud som den trygga famn de får vila i. Betoningen måste ligga där, inte på regler.

Ett exempel är då man har med sig barnen i gudstjänsten. Vilken attityd har vi till barnen i gudstjänsten? Tycker vi det är en katastrof om de inte är knäpptysta? Eller ger vi dem rum att ha lite liv och rörelse?

Nu menar jag inte vi skall låta barn flippa ur totalt i kyrkan. Det skall vara en värdighet i det hela. Men jag tror det är viktigt att vi tänker efter vad vi ger barnen för känsla av kyrkobesök: Blir deras huvudupplevelse att det handlar om strikthet och förbud? Eller upplever barnen att de är älskade och bekräftade i gudstjänsten?

Som kristna tror vi på en villkorslös kärlek från Gud. Lyckas vi vuxna förmedla denna villkorslösa kärlek till barnen i gudstjänsten? Eller ger vi dem känslan av att Guds kärlek är något som bör förtjänas? Tål att tänkas på.

Jesu liknelse i Luk. 15:11-32 får vara riktmärke för en rätt kristen fostran: ”Fadern sade till honom: ’mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.’” (Luk 15:31). Vår Gud är en trygg famn.


Daniel Norrback är kyrkoherde i Kristinestads församling.

Daniel Norrback



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37