Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

De skapade skriftspråket för samburu

bibelöversättning.

Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk.

13.1.2020 kl. 11:53

I december var det fest bland samburufolket i de mellersta delarna av Kenya. Då samlades 2 500 personer i staden Maralal för att fira att Nya testamentet utkommit på deras eget språk. Det var en milstolpe både för folket men och för översättarna Magnus och Anna Dahlbacka.

Upplagan på 5 000 exemplar såldes slut på mindre än två timmar

– Det vart helt otroligt. Vi hade begärt att man undantagsvis skulle trycka upp 10 000 exemplar. Men det vågade man inte göra för det hade man aldrig gjort tidigare, säger Magnus Dahlbacka.

Hedersgästen William Ruto, Kenyas vicepresident, rår delvis för åtgången.

–I sitt tal sade han att ingen som vill ha ett NT får gå härifrån och säga att jag inte hade råd att köpa ett. Priset 150 shilling – det motsvarar 1,5 euro – var redan väldigt lågt. Ruto köpte upp hela upplagan för 700 000 shilling och sade att idag kostar NT 10 shilling, alltså 10 cent. Det kan jämföras med att ett ägg kostar 15 cent.

Många som räknade med att de inte skulle ha råd att köpa boken fick plötsligt det. Andra som beställt den på förhand måste nu vänta på den andra upplagan som ska tryckas upp.

– Det är svårt att beskriva hungern och törsten efter Guds ord som folket hade. Det är ett starkt vittnesbörd.

Samma dag på stadens marknad kunde man se försäljare som satt och läste. Upplagan skulle ha sålt slut även om den kostat 150 shilling.

Samtidigt gavs också en ljudinspelning av Nya testamentet ut för dem som inte kan läsa samt en ordbok. Men de hamnade i skymundan i uppståndelsen.

Samburufolket är ungefär lika många som finlandssvenskarna, cirka 300 000. Men de ökar i antal.

– De är ett kusinfolk till massajerna och skillnaderna mellan deras språk är som mellan svenska och norska. Hittills har de läst massaj-översättningen av Bibeln. Men varje vers har problem som gör den svårförstådd, framför allt ord som har olika betydelse.

Dahlbackas har varit utsända av Svenska lutherska Evangeliföreningen från 2004 till 2017 då de flyttade hem till Kronoby. Därifrån fortsätter Magnus att översätta Gamla testamentet.

Arbetet görs inom ramen för Wycliffe Bible Translators och deras underavdelning BTL, Bible Translation and Literacy i Kenya.

– Jag vet inte hur länge det kommer att ta att översätta Gamla testamentet. Projektplanerna görs stegvis. Inom två år ska vi ha Första och Andra Mosebok samt Ruts bok och delar av Psaltaren klara, säger han.

Magnus Dahlbacka är konsult för översättningen och har huvudansvaret för den. Rent konkret kollar han igenom texterna översättarna skrivit och diskuterar dem.

– Framför allt ställer jag frågor om texten för att kolla upp att den inte får en annan betydelse än grundtexten.

Själva översättningsarbetet görs av ett team från olika kyrkosamfund med samburu som modersmål.

– Vi som kommer utifrån kommer vi aldrig upp till deras kunskapsnivå.

Samburu är ett tonalt språk där man skiljer på subjekt och objekt genom tonen på uttalet. Det var en stor utmaning att skilja på betoningen i skriftspråket.

– Det är lite krångligt att översätta Bibeln om man inte vet vem som gör vad. Är det Gud som älskar världen eller världen som älskar Gud? Vi ville markera subjektet med en accent. Men det upplevde folket som att det måste lära sig läsa på nytt. Då markerade vi subjektet med ett kolon framför ordet. Det användes redan av andra stammar i närheten.

De började sitt arbete 2004 i Australien genom att lära sig hur man ska översätta till ett språk som inte är nedskrivet och där man måste själv skriva grammatiken och ljudläran. Anna har ansvarat för utvecklingen av skriftspråket medan Magnus ansvarar för översättningen.

När de kom till Kenya 2005 bosatte de sig i en liten by vid namn Ngilai.

– Där fanns inget telefonnät. Varje gång vi behövde ringa måste vi gå en timme ut i ödemarken till ett träd där det av någon anledning fanns täckning. Av logistiska orsaker flyttade vi därför till Maralal efter ett år.

Året i Ngilai beskriver han som en av de finaste tiderna.

– Det var en enspråkig samburumiljö och ypperlig för oss. Vår enda uppgift var att umgås med människorna där för att lära oss språket. Vi etablerade kontakter och knöt vänskapsband i samhället.

De deltog i byns vardagsliv och fick också vara med om att dra upp en död elefant på sju ton ur floden där alla tog sitt dricksvatten.

Johan Sandberg
Albert Häggblom



Mest läst

    tillväxt. "Var har jag låtit mina rötter växa under det här året och vilken frukt kommer de att ge?" 28.4.2021 kl. 08:30

    dop. Dopet är en tradition – men det är också en länk till gemenskap med församlingen och med Gud. 28.4.2021 kl. 08:00

    tänkare. Han blev nedslagen på gatan i Åbo för att hans sällskap talade svenska. Ännu femton år senare präglar händelsen Torbjörn Andersséns liv. 29.4.2021 kl. 10:43

    relationer. När Jim Duhamel 2011 seglade 147-fotaren Visione till Jakobstad anade han inte vilka följder det skulle få. I Jakobstad fann han sin hustru Cia och en relation till Gud. 29.4.2021 kl. 10:14

    teater. Hon tror inte på slumpen. Lilian Ruotsala har fått svar på att hon valde rätt när hon valde teatern, och gått från att leva på andras tro till att växa in sin egen. 28.4.2021 kl. 15:05

    profilen. – Jag skulle gärna vara med och skapa framtidens folkkyrka, för jag tror att vi inte har något annat val, säger Kristian Willis som snart tar över som kyrkoherde i Vanda svenska församling. 27.4.2021 kl. 15:05

    Kroppen. Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den? 28.4.2021 kl. 00:00

    Valborg. Han känner sig taggad inför en annorlunda valborg även om det känns trist att behöva hålla distansen. 26.4.2021 kl. 14:31

    Åbo akademi. Vem som har hand om undervisningen i praktisk teologi i höst är oklart. 23.4.2021 kl. 12:14

    Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

    Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

    Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

    adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

    kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

    radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

    PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

    ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

    KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

    Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

    laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

    Mest läst