Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

Vill fira jul utan höga krav

julfirande.

Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt.

19.12.2019 kl. 00:01

För Eva Biaudet är ledigheten kring jul och nyår ett välbehövligt avbrott.
– Den politiska kalendern är sån att det är ganska intensivt just före jul. Jag glömmer varje år hur lite fritid vi har i november och december.

Hennes jular har sett olika ut under olika livsskeden.
– Speciellt efter skilsmässan kändes julen ganska ensam. Det var ganska tufft att bearbeta. Julen är så symbolisk och den syns i hela samhället.
Skillnaden mellan att fira jul med småbarn och med de numera vuxna barnen är också stor.
– När jag hade småbarn var det så underbart med deras enorma glädje. Jag levde så mycket på att de tyckte det var så spännande med alltihop.

Julen vill hon fira utan allt för höga krav, med fokus på att samla människor omkring sig och ta det lugnt.
– Det viktiga är att vi har det trevligt tillsammans. Ju äldre jag blir desto mer förstår jag hur viktigt det är.
Hennes julfirande har också utrymme för släktingar och bekanta som söker efter julgemenskap.
– För mig är det bara roligt om jag plötsligt har någon av barnens vänner som vill fira jul med oss. Vår jul har aldrig varit speciellt sluten utan vårt hem är ganska öppet.

Moderskärlek i julevangeliet

Eva Biaudet hör inte till kyrkan men familjen läser julevangeliet varje julafton.
– Det är en tradition från min barndom. Det har alltid varit jätteviktigt för min mamma, hon blev så rörd av moderskärleken.

Numera är det ofta flyktingsituationen och vårt mänskliga ansvar för att ge människor skydd som Eva Biaudet tänker på när hon hör julevangeliet. Hon säger att Maria, Josef och det nyfödda barnet ju också var en familj på flykt.
– Men i min tradition har moderns känsla för det lilla barnet varit viktig. I den stunden när det berättas så vackert att ”Maria gömde allt i sitt hjärta” känns det som om det bara är de två fastän alla andra finns där omkring dem. Det tilltalar mig väldigt starkt.

Hon kallar sig själv världsförbättrare. Arbetet som politiker sätter spår som också syns i julfirandet.
– Jag får se många fall av människans ensamhet och utsatthet, och också konflikter. Samtidigt får jag processa att jag ändå har det ganska bra och att det är många som inte har det så bra. Det tänker jag också på på julen.

Likvärdighet på önskelistan
Eva Biaudet tycker att det är vackert om julen kan få oss att tänka mer på vårt ansvar i samhället. I hennes eget fall kan det handla om att föra kläder till Frälsningsarméns julgrytor eller köpa gåvor som stöder utvecklingsarbete.

Utvecklingen i samhället gör henne verkligt oroad – att allt fler hatiska röster höjs och att många talar om att alla människor inte borde ha samma rättigheter.
– Om jag skulle få önska något i julklapp är det att alla människor som tycker att det är viktigt med mänskliga rättigheter och likvärdighet skulle höja sin röst och ställa sig upp nu.

Erika Rönngård
Foto: Johanna Mantere



LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00