Annette och Lasse Westerholm testar dansstegen inför söndagens högmässa i Kyrkslätt.

Folkdräkterna kommer ut på vädring när det dansas menuett i Kyrkslätt

kyrkslätt.

Visste ni att den finlandssvenska menuetten är en del av vårt immateriella kulturarv? I Kyrkslätt tar både menuett och folkmusik plats i gudstjänsten. – Vi måste också få tjäna Gud med våra kroppar, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.

23.10.2019 kl. 16:02

De flyger virvlande förbi i kyrkans mittgång, och glada leenden spricker ut i åskådarnas ansikten.

Det är Annette och Lasse Westerholm som testar dansstegen inför den folkdansmässa som ordnas i Kyrkslätts på söndag. Det var egentligen folkdansaren Siv Wikström som kom med idén: man ordnar ju så många olika mässor, varför inte en som kretsar kring folkdans och folkmusik?
– Siv kom med idén och jag sa att jag ska fundera lite på saken, säger Per Olof Munck, folkdansspelman och ledare för Kyrkslätts spelmän.

Det blir verkligen folkmusik för hela slanten i Kyrkslätt: predikan blir en betraktelse där Munck berättar om de sånger som sjungs och spelas under gudstjänsten. Förutom bekanta psalmer får gudstjänstbesökarna också sjunga pärlor som Änglamark och Höstvisa.

Framför allt blir det dans i kyrkan. På programmet står menuett. Vi finlandssvenskar har egna menuetter som är upptagna på listan över det immateriella kulturarvet.
– Menuetterna är nedtecknade i börjar av 1900-talet, men de har dansats länge. Förr var menuetten bröllopsmarsch, och då dansade man i tre dagar, berättar Annette Westerholm, som är instruktör för folkdansarna i Kyrkslätt och dessutom riksinstruktör för Finlands svenska folkdansring.

Menuetten är en högtidlig dans som introducerades av franska solkungen Ludvig XIV på 1600-talet. Sedan spred sig dansen till Europas utkanter – till Finland! – och där levde den vidare.
– Det finns någon menuett från Danmark och någon från Sverige bevarad – men i Svenskfinland har den verkligen levt vidare som tradition. Varje socken har haft sin egen variant, de flesta från Österbotten, berättar Annette Westerholm.

– Helig dans är ju en ny genre som introducerats i kyrkan, så det är klart att det finns rum för folkdans också, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.
– Det har att göra med att också kroppen måste få utrymme i kyrkan. När jag växte upp fick man inte göra korstecknet, det var ”katolskt”. Idag lär man ut korstecknet som den kortaste bönen: välsigna mina tankar, känslor och handlingar. Vi måste tjäna Gud med hela människan, kropp och själ, säger Lovén.

Lasse Westerholm påpekar att Kyrkslätts kyrka inte är främmande för kroppen och dess rörelser – under Porkalaparentesen var den bland annat gymnastiksal.

De folkdansare och spelmän som samlas till gudstjänst i Kyrkslätt för vidare en gammal tradition.
– Sånger som spelats av gamla spelmän i Kyrkslätt tecknades ner i början av 1900-talet. Då fanns fortfarande 21 spelmän i Kyrkslätt. Oftast uppträdde de en och en, ibland två och två, berättar Per Olof Munck.

Men när Porkala gick förlorat var de flesta av dem redan döda, och de som fanns kvar spreds ut på olika håll. Först på 1980-talet återupplivades spelmanstraditionen i Kyrkslätt.
– Nu har vi verkat i 35 år, säger Munck.

När det blir spelmansgudstjänst fylls kyrkan också av vackra färger – dansarna har ju sina folkdräkter, och alla som kommer till kyrkan som äger en folkdräkt eller ens en del av en folkdräkt uppmanas att klä sig i den. Församlingen har en folkdräktsentusiast i barnledaren Mikaela Ståhl-Kokkola. Hon kommer att be förbön tillsammans med sin dotter Elvira, som också är med och bär upp kollekten iklädd sin folkdräkt.
– Alla har ju inte samma dräkt – man har den man har. Jag kommer från Sjundeå så jag har min Sjundeådräkt, berättar Siv Wikström som är en av de folkdansare som medverkar på söndag.

Det blir minst tio par som ställer upp sig i kyrkan eftersom folkdansarna från Kyrkslätt råkar ha besök av sitt vänfolkdanslag från Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag skulle så gärna se att alla som har ens en tillstymmelse till folkdräkt hemma tog den på sig när de kommer, hoppas Annette Westerholm.
– Dräkten måste ju vädras! säger Aino-Karin Lovén.

Och har man inte en dräkt har man kanske en schal eller ett gammalt smycke som man vill bära, som ett minne som berättar något om ens rötter.
– Kyrkan har många skikt, och det har också vi själva. Vi kommer också till kyrkan med våra minnen, säger Lovén.

Hennes förhoppning är att kyrkan i Kyrkslätt småningom ska kunna öppna dörrarna också vanliga vardagar under vinterhalvåret, liksom kyrkorna i Mellaneuropa.
– Biblioteken har lyckats med den förnyelse som behövs: förr var biblioteket ett ställe där man lånade böcker, idag är det ett vardagsrum. Här i Kyrkslätt byggs biblioteket som bäst om av arkitektbyrån JKMM, som planerat bland annat biblioteken i Åbo och Seinäjoki, samt Amos Rex. Nog skulle det vara konstigt om kyrkan, som står där intill, hade stängda dörrar. Vi måste öppna oss och erbjuda ett möte med helighet och en plats för delaktighet, säger Lovén.

Högmässa med folkdansare och spelmän i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt söndagen den 27 oktober klockan 12. Vädra din egen folkdräkt och kom med! I mässan medverkar Kyrkslätts folkdansare, Skörde-Gillet från Sundbyberg, Kyrkslätts spelmän och sånggruppen VisLa.

Sofia Torvalds



Människa. Birgitta Boucht skriver gärna om gamla kvinnor men känner sig ofta som en tolvåring. 18.2.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. I böcker och på film porträtteras präster med jämna mellanrum. Jag börjar bli ganska trött på klyschorna: prästen är alltid man, han är alltid hård, pryd och moralisk och har ett knotigt pekfinger. Sen ska han gärna ha en skavank i form av någon osund böjelse som uppdagas småningom och som förtar de sista resterna av hans trovärdighet i läsarens eller åskådarens ögon. 18.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsmötets besked att det kristna äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna var klart och entydigt. Lika klar och entydig var slutsatsen att den kristna äktenskapssynen inte gör det möjligt med kyrklig välsignelse av samkönade par. 18.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. På fastlagstisdagen följer askonsdagen. I dag inleds fastetiden i de stora kyrkosamfunden världen över. 17.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I dag sammanträdde Fontana Medias styrelse för att bland annat behandla valet av ny chefredaktör för Kyrkpressen. Styrelsen tog inte beslut i detta skede, uppger verkställande direktören Marcus Henricson. 16.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen firade 40-årsjubileum i Vasa med över 200 gäster. Se Johan Sandbergs foton från tillställningen! 16.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens seminarium lockade över 200 gäster till Trefaldighetskyrkan i Vasa i lördags. Den fråga vi ställde oss var: Hur kan man kommunicera tro i en sekulär tid? 16.2.2010 kl. 00:00

Världen. Webbgemenskapen Facebook har hundratals sidor som tillägnats Jesus. De två största Jesus-grupperna på Facebook har över en miljon medlemmar vardera, rapporterar pod.fi. 15.2.2010 kl. 00:00

Teologi. En strid har uppstått kring den nya norska bibelöversättningen. Oenigheten gäller de profetiska orden i Jesaja 7:14 där ordet ”jungfru” ändras till ”ung kvinna”, rapporterar Kyrkans Tidning. 14.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning utmanar den vedertagna bilden att tro och samhälle står långt från varandra. 13.2.2010 kl. 00:00

Allmän info. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. I natt är det vigselnatt i Esbo domkyrka, informerar Esbo svenska församling. Tiotals par kommer att vigas i kyrkan och i förrättningskapellet invid kyrkan. 12.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Antalet barnarbetsledare inom Borgå stift ökade med hela 50 procent när tre kvinnor utexaminerades i slutet av januari. 12.2.2010 kl. 00:00

Människa. Han började sitt yrkesverksamma liv med att rädda. Nu har Harry Holmberg tagit steget till nästa nivå och visar i stället på den som redan räddat. 11.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Ett stort blått öga blickar snett uppåt. Förmodligen mot den finlandssvenska framtiden eftersom ögat finns på pärmen till en Magma-studie med rubriken ”Det svenska i Finland år 2030”. 11.2.2010 kl. 00:00

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32

kyrkoherdeinstallation. Mycket människor, mycket värme och adventsstämning. Det var söndagen i Sibbo i ett nötskal då församlingen fick en ny kyrkoherde i Camilla Ekholm. Samtidig gjorde också nya kaplanen Helena Rönnberg också sin första arbetsdag. 1.12.2019 kl. 20:09

adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37