Ilar Gunilla Persson

Gör bilder av berättelser

utställning.

Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat.

12.6.2019 kl. 11:02


– För tillfället har jag tjugo bilder i projektet och det växer hela tiden. Senaste höst var jag gästkonstnär i Lovisa och därifrån fick jag åtta nya berättelser som blivit bilder, säger hon.

I samband med Vasa Pride ställer hon ut åtta bilder med var sin berättelse i Dragsnäsbäcks kyrka. Under Prideveckan i Helsingfors i slutet av månaden hänger samma bilder i Berghälls kyrka.

Ilar Gunilla Persson har bett olika personer fritt skriva ner sina berättelser. En person av de åtta är från Kronoby medan resten är från andra delar av Finland, Sverige och Norge. Någon har själv ställt upp på bild medan det i andra fall använts modeller.

– Det är inte bara berättelser från kristna samfund utan också från andra religioner och från en familj som har en stark ideologiskt tanke. Men det är samma princip, man bestämmer vad som är rätt och fel.

Alla som berättat om sina erfarenheter har ändå inte en bedrövlig historia.

– Tanken är inte att det ska vara fruktansvärda minnen. Jag vill visar att de här människorna funnits och att de också finns i kyrkorna.

Hon säger att de flesta har en positiv erfarenhet av samfunden där de haft en stark trygghet och gemenskap.

– Men sen när man blir äldre och upptäcker man är homosexuell så funkar det inte längre. Då får de lämna allt och starta upp någon annanstans. Men det finns också de som fått stöd hemifrån.

Har utställningen väckt negativa reaktioner?
– Ja, det finns några få som skriker. Jag tycker det är sorgligt. Jag skulle önska att det inte behövdes, men så länge det provocerar vissa är det ett tecken på att man behöver prata om de här sakerna.

Är du själv kyrkligt aktiv?
– Jag har alltid haft ett gott öga till kyrkan. Jag har sjungit i kör och jag är medlem i Svenska kyrkan.

Ilar Gunilla Persson är hemma i Dalarna, men numera bosatt i Stockholm. Hon har gått i Konstskolan i Nykarleby.

Har du koppling till Finland?
– Nej, jag bara drog iväg med båten till Åbo för att gå ett år i folkhögskola i Karis. Jag tyckte om Finland och sökte till Nykarleby. Jag stannade kvar där ett år efter att skolan slutat. Jag återvänder ofta till Finland, jag jobbar mycket här och har goda vänner här.

I höst ska hon vara gästkonstnär i Malakta i Malax och då hoppas hon få flera österbottniska berättelser.

Utställningens namn stör språkörat. Kan du förklara det?
– Det är tre skilda ord: God Love Pride (Gud, kärlek och stolthet), inte God Loves Pride. Jag tillskriver inte att Gud älskar Pride. Det borde vara kommatecken mellan orden men det blev så fult.

Först var det tänkt att hålla utställningen i Trefaldighetskyrkans krypta.

– Men det ville inte finska församlingen. Då fick jag frågan om att ta den till Dragnäsbäck och det hade jag inga problem med, säger Anders Lundström, kaplan i den svenska församlingen.


När Pride senast ordnades i Vasa 2003 var den finska församlingen inte med. Det är därför första gången som en församling inom Lappo stift deltar i Pride.

– Det är en större grej för den finska församlingen och för Lappo stift än vad det är för oss. Kritiken har varit större på finskt håll. Det kan hända att det också finns en rädsla att här utställningen skulle vara lika provokativ som Ecce Homo som ställdes ut i kryptan 2001, säger Lundström.

Vasa svenska församling är aktivt med under Prideveckan i Vasa. Förutom utställningen informerar kyrkans familjerådgivningscentral idag om deras tjänster för HBTIQA+ personer. På söndagen hålls en tvåspråkig regnbågsmässa i Trefaldighetskyrkan tillsammans med den finska församlingen.


Johan Sandberg



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49