Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.

"Jag måste vara den förändring jag vill se"

kyrkoherde.

Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”.

4.4.2019 kl. 13:36

När Mia Bäck gifte sig lade hon upp bilder från bröllopet på Facebook. Så brukar folk göra när de ordnar sitt livs största och viktigaste fest. Men för henne själv – kyrkoherde med stark personlig integritet – var beslutet genomtänkt.

– Det var en stor sak. Min familj och min släkt i Kronoby hade ju vetat om min och Annas relation i många år, men de hade inte berättat för så många om den, säkert av omtanke om mig. De ville skydda mig, som präst och som människa. Jag visste att om jag berättar om vårt bröllop på Facebook är det en stor sak. Samtidigt ville vi kunna göra det på samma sätt som vem annan som helst.

Mia Bäck har ingen ”ut ur skåpet”-berättelse. Hon vill inte bli kategoriserad. Ingen som är heterosexuell förväntas ju avslöja intima detaljer från sitt privatliv.
– Att be någon definiera sig själv är ett sätt att tvinga någon att sätta ord på sådant som den inte kan sätta ord på, eller inte är redo att sätta ord på. Det säger jag alltid till konfirmanderna: man får aldrig någonsin fråga någon om den är gay. Då ställer du den andra inför en situation som hon kanske inte är beredd på, och det är möjligt att hon tvingas ljuga. Eller också tvingas hon säga något hon skulle vilja vänta med.

Själv pratar hon om regnbågsmänniskor, eller regnbågsfamiljer.
– Eller också säger jag att jag är gift med en kvinna.

Hon ser det som problematiskt att debatten om homosexualitet och samkönade äktenskap inom kyrkan förs mellan heterosexuella. I debatterna deltar också en del regnbågsmänniskor, ”barrikadmänniskorna”.

– Jag klarar inte av att vara en av dem. Jag kan inte tänka mig att delta i en sådan paneldebatt. Dels vore det absurt att tänka att jag skulle tvingas försvara mina barn eller vår familj, det behöver ju ingen annan göra. Och dels klarar jag det inte, jag skulle börja gråta. Det går rakt under huden.
– Men jag tänker också att jag måste vara den förändring jag vill se. Jag måste leva det liv jag lever.

Det andra problemet med teologiska bibeltolkningsdebatter är att ingen någonsin ändrar åsikt, hur logiska argumenten än är.
– Dels lyssnar vi inte på varandra för att vi kommer från så olika världar, vår kontext är så annorlunda att det inte går att få in den andra människans åsikter. Jag tror också att det enda som visat sig ändra en annan människas åsikt är att någon som är viktig för henne – en livslevande människa som finns i hennes närhet – får henne att se att det här är en människa som jag som kämpar med samma frågor som jag och vill hitta någon att älska. Jag tror att detsamma också gäller för frågan om kvinnor som präster.

Att heterosexuella diskuterar med varandra bär inte så mycket frukt, menar hon.
– Det som däremot är otroligt viktigt är att det finns människor inom kyrkan – även heterosexuella – som säger att det är okej att vara gay. Annars skulle bara den ena sidan höras. Jag ger en eloge till dem som orkar hålla ut och säga det.

Själv är hon härdad när det gäller teologiska debatter om homosexualitet.
– Jag har ju läst de här debatterna i all evighet, och de var värre under studietiden. Men det är en helt annan sak när församlingarnas ungdomar kommer i kontakt med dem.

Det som är svårast för henne är att det finns människor i hennes liv som påverkas av det som skrivs.
– Jag är teolog, jag är van vid det hårda debattklimatet. Men våra barn, Valter och Erik, är så gamla nu att de läser tidningen. Hur ska jag kunna skydda dem från de här åsikterna? De vet ju inte ännu att det finns sådana åsikter inom kyrkan. De är jättestolta över sin familj och pratar ofta om hur otroligt stor familj de har, över att de är lyckliga över att ha åtta storföräldrar. För deras skull skulle jag önska att de här kritiska insändarna inte fanns. Jag vill skydda dem så länge det bara är möjligt.

Visst tror hon att man måste prata om sexuell identitet också inom kyrkan. Men man måste prata mycket varsamt.
– I min drömvärld skulle vi prata om det i alla sammanhang där vi pratar om relationer eller sällskapande eller om att ta hand om sin nästa eller trohet eller äktenskap. Det skulle vara en naturlig del av de samtalen. Det skulle inte nämnas på något särskilt sätt men inte heller utelämnas.

När hon leder skriftskolgrupper brukar de göra värderingsövningar. Om hon säger ”det är okej att vara gay” brukar nästan alla ungdomar ställa sig bakom påståendet.
– Men om jag säger ”det är lätt att komma ut i Sankt Olofsskolan” (den skola konfirmanderna går i), då ställer sig kanske två ungdomar bakom påståendet. Då frågar jag: vad beror det här på? Ni tycker nästan alla att det är okej att vara gay, men ändå är det svårt att komma ut. Vad beror det på?

Då blir det tydligt att normen är stark. Man är rädd för vad andra ska tycka. Inte ens i en universitetsstad som Åbo är ett hånglande par av samma kön en normal syn i skolkorridoren.
Om frågan är svår för ungdomarna – hur svår är den då inte för kyrkan?
– Jag tänker att det alltid varit frågor om kön och sexualitet som varit skambelagda och värdeladdade i kyrkan. Först var det skilsmässa och samboförhållanden och sedan kvinnliga präster, nu är det samkönade förhållanden.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



Mest läst

    FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

    ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

    JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

    kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

    SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

    FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

    Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

    nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

    Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

    KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

    KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

    SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

    ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

    ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

    herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

    Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

    val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

    SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

    Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

    PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

    Mest läst