Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Julkyrkan är till för alla

Stämning.

Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu.

21.12.2018 kl. 11:32

Änglar, röda och vita blommor med enris och levande ljus. Domkyrkan i Helsingfors är vacker när den öppnar sina dörrar för gudstjänstbesökarna på julafton.

– Men jag tycker att julgranen och barnen ger den bästa julstämningen. Allt behöver inte vara så korrekt, inte ens vid julen, säger Carla Ihatsu som arbetar som vaktmästare i Helsingfors domkyrka.

Helsingfors domkyrka hör till de mest fotograferade byggnaderna i Finland. Foto: Malin Aho

I sammanlagt femton år har hon jobbat som vaktmästare. Till hennes specialansvar i domkyrkan hör blommor, värdeföremål och kyrkotextilier. Och julkyrkan kan hon på sina fem fingrar eftersom hon jobbat varje julhelg sedan många år tillbaka.

– Jag har valt det själv. När ska man som vaktmästare arbeta om inte under de stora högtiderna?

Hon har tre barn, som börjar vara stora vid det här laget, och det har inte varit alldeles lätt alla gånger att kombinera familjelivet med jobbet.

– Min yngsta son sa i förskolan: Mamma firar inte jul med oss, säger hon och ler lite.

– Men det gjorde jag ju, men först efter klockan 15 på julafton.

Den 24 december kommer Carla Ihatsu klockan sju till domkyrkan.

– Det är bästa stunden på dagen. Det är två timmar tills dörrarna öppnas, och det är alldeles stilla och alldeles lugnt. Jag är ensam och stryker altardukarna och lägger dem på altaret.

Sedan ska psalmböcker och gudstjänstblad plockas fram, och psalmnummer ska hängas upp på väggen.

– Och så ställer jag julblommor på altaret. Jag har beställt vita och röda tulpaner med enbärsris.

Foto: Carla Ihatsu

Det hör till ovanligheterna att en vaktmästare själv gör blomarrangemang, men eftersom det är Carla Ihatsus specialkunnande får hon det ofta i uppdrag.

Alla välkomnas

Vissa tycker att det känns skevt att många går i kyrkan bara under jul.

– Det är bra att man kommer ens en gång om året. Varje person som kommer in i kyrkan är lika viktig för mig. Ingen får en stämpel vid dörren som visar hur ofta man har kommit, säger Carla Ihatsu med eftertryck.

Kyrkan ska vara öppen för alla och ta emot oss som vi är, vara en medelpunkt när livet tar glada eller mindre glada vändningar, anser hon. Därför är kyrkan också viktig under en högtid som jul.

– Man lugnar ner sig i kyrkan, kanske med sina närmaste. Man har kommit in till kärnan; det är Jesu Kristi födelsefest vi firar. Vi är inför något stort som vi kanske inte själva förstår hur viktigt det är.

– Kyrkan kan aldrig vara finare än på jul. Jag menar inte utseendemässigt. Det handlar om krubban och att Jesusbarnet är fött. Då är det fest!

Koivistos begravning

Carla Ihatsu fick det ärofyllda uppdraget att arrangera altarblommorna till president Mauno Koivistos begravning. Det var hennes första uppdrag till en statlig förrättning.

– Jag tänkte: Vad i all världen har jag gått och lovat? Jag ställde i ordning blommorna kvällen före. På natten drömde jag att hela arrangemanget föll ner från altaret.

Det var som tur ingen sanndröm och uppsättningen med bland annat hortensia, iris och scilla stod snällt kvar.

– Det som mest blivit kvar i mitt minne är när de började bära ut kistan. Det kändes som att det var slutet på en era. Det kommer kanske inte att vara likadant framöver, tiderna förändras och presidentperioderna är kortare.

Det händer något varje dag i domkyrkan.

– Alla dagar är lika viktiga, om det så är statsmän eller människor från gatan som kommer in.

Ulrika Hansson
Malin Aho



forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37