En ny arbetsdag kändes som en total omöjlighet

stress.

När är känslan av trötthet och stress inte längre inom det normalas gräns? Johan Terho berättar om sin utmattning.

27.9.2018 kl. 00:00

En vanlig vardag för ungefär ett år sedan blev allt annat än vanlig för Johan Terho, som är föräldraledig församlingspastor i Johannes församling.

– På kvällen kände jag mig trött som vanligt. Jag gick och lade mig, men när jag skulle gå till jobbet följande morgon klarade jag inte av att gå. Kroppen kändes som vanligt, men tanken att gå ut i världen och börja en ny arbetsdag kändes helt omöjlig, som om någon sagt till mig: nu ska du resa dig upp och flyga, flaxa runt i rummet.

Det blev läkarbesök och sjukskrivning i några månader.

– I början hade jag en otroligt stark känsla av misslyckande. Jag tänkte att nu kommer de att vara besvikna på mig. Jag blev tvungen att visa att jag var svag, att jag inte räckte till.

I början var det viktigt för honom att få känna att det är okej att vara så här trött, att man inte är mindre värd för det.

– Det som hjälpte mig var att få prata och dela. Och att få hjälp med att få ordning på tankarna.

Johan Terho tappade sin koncentrationsförmåga och lyckades inte avsluta de saker han påbörjat som en följd av utbrändhet.

Han säger att när tankarna börjat gå i cirklar behövde han få tillstånd att gå vidare.

– Arbetsplatspsykologen sa: Släpp det här! Först kändes det som att hon inte orkade lyssna till mina problem. Sedan insåg jag att jag pratat en timme om samma tanke och att jag inte kommer någonvart.

Varför är jag trött?

Trötthet är en av de första varningssignalerna tror Johan Terho.

– Då måste man fråga sig: Varför är jag trött?

Och det är inte en vanlig fysisk trötthet han talar om.

– Kroppen var igång, men hjärnan var helt slut.

Han tappade också fokus.

– Jag hade svårt att hålla ihop tankarna en längre tid. Hjärnan studsade fram och tillbaka. Om man märker att man inte lyckas få saker färdiggjorda är det redan ganska allvarligt.

Några av de saker han tror stressar oss mest är en osäkerhet i tillvaron.

– Det kan vara förändringar i arbetslivet. En osäkerhet över vad man ska göra, var man är just nu och vart man är på väg.

Att förebygga stress tror Terho inte måste vara något avancerat.

– Väldigt små knep kan rädda en i stunden. En femtonminuters promenad varje dag kan ge perspektiv.

I dag försöker han medvetet stanna upp och lyssna till sig själv och vara ärlig mot sig själv om var gränserna går.

– Jag är mer givmild mot mig själv. Jag behöver inte prestera på bästa möjlig sätt i allt, utan bra är tillräckligt.

En längre intervju med Johan Terho kommer att ingå i ett senare nummer av Kyrkpressen.

Efter en liten rundfrågning i närmiljön kunde vi sammanställa en sådan här lista på hur människor förebygger eller minskar sin stress.

1. Jag har blivit bättre på att säga nej.

2. Jag prioriterar fysisk träning och gör något konditionshöjande åtminstone en gång i veckan. Jag läste att vår hjärna inte utvecklats så mycket sedan vi levde på savannen, så efter förhöjd puls slappnar vårt system av i tron på att vi jobbat för vår överlevnad.

3. Jag lämnar jobbet på jobbet och läser inte arbetsmejl hemma.

4. Man måste inte städa varje vecka.

5. Det som hjälper mig är att vara intensivt i stunden i något, såsom livemusik, dans eller ett mobilspel.

6. Jag behöver få vara hemma i lugn och ro utan en enda tid att passa.

7. Prata om det! Om jag haft en stressig dag berättar jag om det hemma.

8. Att vandra i naturen är förvånansvärt effektivt för att bryta känslan av stress.

9. Ta en kaffe och prata med någon om annat än stressen, det ger perspektiv.

10. Lista saker och dra ett streck över det du får gjort.

11. Ta en liten paus, oberoende hur stressigt du har det. Kom ihåg att andas!

12. Se till att ha en motvikt till jobbet, det ger balans mellan arbetstid och fritid.

13. Gör om tidtabellen om det finns sådant du kan påverka.

Ulrika Hansson



ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54