Eva Hietanen

De små minnena förgyller

sorg.
Så länge hon har åhörare berättar hon om honom.
– Är jag ensam så skriver jag, säger Eva Hietanen.
31.8.2017 kl. 09:52
För ett och ett halvt år sedan, i samband med att hon gick i pension, blev Eva Hietanen änka.
– Det blev jättestora omställningar på en gång. Det hade varit han och jag, och nu blev det ett tomrum. Jag har fått hitta nya sammanhang där jag behövs och får träffa folk.
Det går inte en dag utan att hon tänker på Mischa.
– Saknaden kommer i konkreta situationer. När jag ser eller gör något vi sett eller gjort tillsammans.
Muminmuggen hon håller i sin hand har hon fått av sin dotter. När Mischa besökte dottern sista gången lade han märke till muggen och sade att han inte sett den förut.
– Hon ville ge den åt mig för den har ett litet minne av honom. Jag blev glad. Det behöver inte vara mera än så. Det finns en koppling till honom, han har tittat på den. Många minnen tröstar mig.
Därför vill hon vill inte flytta ut ur huset i Vörå där de bott. Det är präglat av så många minnen.
– Men när jag första gången kom hem utan honom tänkte jag att jag inte går in. Visst känns det konstigt när han inte längre är här. Men ganska snart började jag känna att jag vill bo här. Jag vill ha konkreta minnen.
I det sköna, i ord, bilder, sånger, solnedgången och det vackra landskapet kommer Mischa nära.
– Det kan gå djupt, och det går rakt in i hjärtat.
Minnena kan göra ont. Även då kommer han nära.
– Där vill jag också vara ibland. Då kan jag berätta för Gud att det gör ont. Man minns ju också det som vart svårt i samlivet. En del saker behöver man förlåta. Då blir människan man älskar så vacker inför en. Jag ser hans ödmjukhet som jag inte såg lika tydligt då.
Trots att man förlåter kan minnet av det jobbiga ändå finnas kvar.
– När man förlåter förlorar minnet sin bitterhet. Det är en Guds gåva att få förlåta varandra. Också sig själv behöver man förlåta.
Läs mera i Kyrkpressen nr 35/2017
Johan Sandberg



KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00