Äggrullningskonsult Johan Torvalds låter sitt ägg kontrollerat rulla nedför banan.

Bara släpp taget och låt det rulla

Påsktraditioner. – Jag var ett med mitt ägg, och det avgjorde allt. 12.4.2017 kl. 09:36
Äggen glänser så ljusa och förväntansfulla, poängen (påskgodis) är samlade i små glas och väntar på att blir räknade och uppätna.
Och det viktigaste är byggt: tävlingsbanan. Vi ska göra något som de flesta i sällskapet bara hört talas om: rulla ägg.

Kyrkpressen har bjudit in äggrullningskonsult Johan Torvalds som ska inviga redaktionen i äggrullningens djupaste hemligheter. Han poängterar vikten av att välja ett ägg med rätt form.
– Ägget rullar mot den spetsigare ändan. Ju spetsigare ägg, desto mer svänger det, säger han och testrullar.

Det är då vi märker att banan, trots allt, är lite för brant. Vi avlägsnar en inbunden Kyrkpressen-årgång för att uppnå den perfekta lutningen.
Äggrullning är en anrik tradition som förenar familjemedlemmar över generationsgränser, men leken kan också mycket väl ordnas till exempel med ett kompisgäng eller på en arbetsplats – som här. Liksom många spel och lekar kräver äggrullning såväl strategi, talang som tur.

Johan Torvalds har hunnit samla på sig många segrar under åren, och han har också, på grund av svåra tävlingsomständigheter, tvingats utveckla strategier.
– Mina systrar har haft familjer med småbarn och därför har de bildat klickar. Jag har varit mer ansatt, säger han och berättar att han ofta valt att tävla med ett så spetsigt ägg som möjligt, för att kunna styra bort sig från de mest utsatta områdena av tävlingsbanan, ligga lågt och hoppas på att inte bli upptäckt.

Alla som är med och tävlar har målat sitt eget ägg, så att de lätt ska känna igen det. Dessutom får alla ett litet glas med påskgodis, fyra stycken. Med hjälp av godiset håller vi reda på poängställningen.
– Ni börjar alltså med fyra karameller, eller fyra liv. Varje gång någon krockar med er mister ni ett. Det är som att spela Mario, förklarar Torvalds.
Äggrullning inleds alltid med att den äldsta i sällskapet börjar. Det här är ett system som garanterar att de allra minsta i sällskapet ska få vara med så länge som möjligt – det här eftersom ditt ägg är mer sårbart ju längre det ligger på spelplan.

Vi sätter igång: rullar våra ägg ett efter ett nedför banan.
– Ge inte fart, det är förbjudet. Bara släpp taget! säger Torvalds.
Efter ett varv åker den första tävlanden ut – hon har blivit träffad fyra gånger och mist alla sina karameller, eller liv. Hennes ägg plockas från banan.

Spänningen stiger långsamt, och med den den ofrånkomliga känslan av att ha blivit förorättad.
– Varför krockade du med mig igen? Du gjorde ju det förra gången också. Jag har faktiskt bara en karamell kvar!

Äggrullningskonsulten vaktar som en hök på att ingen av de tävlande i misstag ska stoppa de karameller de vunnit i sitt eget glas och inte i munnen. I vår version av äggrullning går det nämligen inte att få flera liv, så alla karameller som man får av andra måste antingen förtäras eller sättas i fickan.

Vi spelar koncentrerat. Ibland avbryts spelandet av utrop och uppmuntran.
– Äggcellent, det var en bra rullning!
– Det här varvet höll hög standard.
– Nämen! Nu är ju jag ute!

Trots att alla fått noggranna instruktioner av en äggrullningskonsult gör flera misstaget att glömma bort att ägget rullar mot sin spetsiga ända. Spelets två erfarna äggrullare utbyter trötta blickar.
– Ja, vi såg ju att det skulle rulla fel genast när du ställde ner det på banan.

Läs artikeln i papperstidningen för att få veta vem som vann.
Sofia Torvalds



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49