Den svenska författaren, pingstpastorn och grundaren av den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Sverige Peter Halldorf besöker Helsingfors den 8-9 april. På lördag kväll kommer han att prata i Johanneskyrkan kring temat enhet och ekumenik. Hur ska vi som kristna orka hålla ihop när det finns så många frågor där vi är oense?
– Under fastetiden påminns vi med eftertryck om att den enda vägen till enhet och sammanhållning är att vi säger ja till den Korsfäste. Det innebär att vi går en annan väg än den där vi alltid hävdar hur rätt vi själva har och hur fel de andra har, säger Halldorf.
Enligt Halldorf handlar det om att göra sitt yttersta för att ta emot den andre, med hennes frågor, tvivel, kritik och ifrågasättanden. Att lägga argumenterandet åt sidan.
– Vi ska inte skyla över det som skiljer oss åt, men försöka acceptera att det endast är den ömsesidiga kärlekens väg som kan förena två till synes oförenliga förhållningssätt. Utmaningen – och evangeliets väg – är att göra den andres perspektiv till sitt eget så att man tar det som sin utgångspunkt, på samma gång som man bevarar troheten mot sin egen övertygelse.
I Helsingfors som du snart ska besöka finns en gammal högkyrklig tradition men ibland höjs det röster mot att ta för mycket influenser från det katolska. Finns det risker eller möjligheter som vi missar i vår polariserade debatt?
– Polariseringar skapas i regel genom missförstånd eller ovarsamhet. När vi kommer nära varandra visar det sig ofta att det finns mycket litet som skiljer åt. Begreppet "katolsk" är fortfarande laddat i protestantiska miljöer eftersom det blivit en konfessionell term och därför behöver man tänka på hur man använder det, säger Halldorf.
Ordet ”katolsk” började brukas redan på 100-talet och syftade då till att kyrkan gäller alla människor på alla platser i alla tider. I ordet språkliga betydelse är kyrkan katolsk i motsatsen till provinsiell, än mer till sekteristisk. Efter reformationen kom ”katolsk” att bli liktydig med romersk-katolsk och protestantisk blev en negation till detta.
– Det sitter fortfarande djupt, säger Halldorf.
Enligt honom är alla etiketter – konservativ, liberal, högkyrklig, lågkyrklig, karismatisk, kontemplativ och så vidare – försnävande. Vad vi behöver är kyrkliga miljöer som inte låter sig luras in i trånga fack.
– Att fira en rik liturgisk gudstjänst är inget som Rom har monopol på, lika lite som vi pingstvänner har monopol på tungotalet. Har vi omsorg om varandra istället för att profilera vår särart, kommer vi att se hur vi kan berikas av hela kyrkans bred, höjd, vidd och rikedom.
Nu närmar vi oss påsken. Vad betyder fastetiden för dig?
– Fastan är verkligen, som man sa förr, "själarnas andliga vår". En tid som gör packningen lite lättare, blicken lite klarare och hjärtat lite varmare. Den är helt enkelt en stor gåva till oss, och dessutom en nödvändig förberedelse inför påsken.
Enligt Halldorf är påsken inte bara det kristna årets höjdpunkt och brännpunkt, det som mer än något annat kan skänka oss erfarenheten av att allt det vi tror är "på riktigt". Därför behöver vi också förbereda påskfirandet, både tillsammans som kyrka och på ett mer personligt plan.
– När det kommer till fastan i konkret mening har den alltid en yttre och en inre sida. Den yttre sidan är naturligtvis nödvändig, annars är det inte meningsfullt att tala om fasta, men den kan se ut på tusen olika sätt och är något djupt personligt för var och en. Avgörande är fastans inre sida, den väg på vilken vår kärlek växer och hjärtat blir mjukt. Det är så fastan prövas. Om fastan gör hjärtat hårt – om den ger näring åt rivalitet, jämförelse, modlöshet, självgodhet – då behöver den ifrågasättas.
FAKTA:
- 8-9 april besöker Peter Halldorf Helsingfors. På lördag talar han kl. 17 Johanneskyrkan, Högbergsgatan 12, under rubriken "En enda ande och en enda kropp".
- Tillfället är öppet för allmänheten. Kvällen avslutas med kvällste.
- På söndag predikar Halldorf i högmässan kl. 12 i Johanneskyrkan.
- Halldorfs besök är en del av märkesåret Nåd, 500 år sedan reformationen.
