Peter Halldorf vill se kyrkliga miljöer där ingen behöver ordnas in i trånga fack.

Hur ska vi orka hålla ihop?

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

Den svenska författaren, pingstpastorn och grundaren av den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Sverige Peter Halldorf besöker Helsingfors den 8-9 april. På lördag kväll kommer han att prata i Johanneskyrkan kring temat enhet och ekumenik. Hur ska vi som kristna orka hålla ihop när det finns så många frågor där vi är oense?

– Under fastetiden påminns vi med eftertryck om att den enda vägen till enhet och sammanhållning är att vi säger ja till den Korsfäste. Det innebär att vi går en annan väg än den där vi alltid hävdar hur rätt vi själva har och hur fel de andra har, säger Halldorf.

Enligt Halldorf handlar det om att göra sitt yttersta för att ta emot den andre, med hennes frågor, tvivel, kritik och ifrågasättanden. Att lägga argumenterandet åt sidan.

– Vi ska inte skyla över det som skiljer oss åt, men försöka acceptera att det endast är den ömsesidiga kärlekens väg som kan förena två till synes oförenliga förhållningssätt. Utmaningen – och evangeliets väg – är att göra den andres perspektiv till sitt eget så att man tar det som sin utgångspunkt, på samma gång som man bevarar troheten mot sin egen övertygelse.

I Helsingfors som du snart ska besöka finns en gammal högkyrklig tradition men ibland höjs det röster mot att ta för mycket influenser från det katolska. Finns det risker eller möjligheter som vi missar i vår polariserade debatt?

– Polariseringar skapas i regel genom missförstånd eller ovarsamhet. När vi kommer nära varandra visar det sig ofta att det finns mycket litet som skiljer åt. Begreppet "katolsk" är fortfarande laddat i protestantiska miljöer eftersom det blivit en konfessionell term och därför behöver man tänka på hur man använder det, säger Halldorf.

Ordet ”katolsk” började brukas redan på 100-talet och syftade då till att kyrkan gäller alla människor på alla platser i alla tider. I ordet språkliga betydelse är kyrkan katolsk i motsatsen till provinsiell, än mer till sekteristisk. Efter reformationen kom ”katolsk” att bli liktydig med romersk-katolsk och protestantisk blev en negation till detta.

– Det sitter fortfarande djupt, säger Halldorf.

Enligt honom är alla etiketter – konservativ, liberal, högkyrklig, lågkyrklig, karismatisk, kontemplativ och så vidare – försnävande. Vad vi behöver är kyrkliga miljöer som inte låter sig luras in i trånga fack.

– Att fira en rik liturgisk gudstjänst är inget som Rom har monopol på, lika lite som vi pingstvänner har monopol på tungotalet. Har vi omsorg om varandra istället för att profilera vår särart, kommer vi att se hur vi kan berikas av hela kyrkans bred, höjd, vidd och rikedom.

Nu närmar vi oss påsken. Vad betyder fastetiden för dig?

– Fastan är verkligen, som man sa förr, "själarnas andliga vår". En tid som gör packningen lite lättare, blicken lite klarare och hjärtat lite varmare. Den är helt enkelt en stor gåva till oss, och dessutom en nödvändig förberedelse inför påsken.

Enligt Halldorf är påsken inte bara det kristna årets höjdpunkt och brännpunkt, det som mer än något annat kan skänka oss erfarenheten av att allt det vi tror är "på riktigt". Därför behöver vi också förbereda påskfirandet, både tillsammans som kyrka och på ett mer personligt plan.

– När det kommer till fastan i konkret mening har den alltid en yttre och en inre sida. Den yttre sidan är naturligtvis nödvändig, annars är det inte meningsfullt att tala om fasta, men den kan se ut på tusen olika sätt och är något djupt personligt för var och en. Avgörande är fastans inre sida, den väg på vilken vår kärlek växer och hjärtat blir mjukt. Det är så fastan prövas. Om fastan gör hjärtat hårt – om den ger näring åt rivalitet, jämförelse, modlöshet, självgodhet – då behöver den ifrågasättas.

FAKTA:

  • 8-9 april besöker Peter Halldorf Helsingfors. På lördag talar han kl. 17 Johanneskyrkan, Högbergsgatan 12, under rubriken "En enda ande och en enda kropp".
  • Tillfället är öppet för allmänheten. Kvällen avslutas med kvällste.
  • På söndag predikar Halldorf i högmässan kl. 12 i Johanneskyrkan.
  • Halldorfs besök är en del av märkesåret Nåd, 500 år sedan reformationen.
Nina Österholm



forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37