Lisen Borgmästars kan spela på upp till fyra vigslar en sommarlördag.

"Bach är alltid ett säkert kort för en vigsel"

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

Vilken musik ska spelas vid vår vigsel? Den frågan går många blivande brudpar och grunnar på.

På Alla hjärtans dag tidigare i år ordnade Jakobstads svenska och finska församlingar en kväll där blivande brudpar fick bekanta sig med olika typer av bröllopsmarscher- och musik.

– Vi ville erbjuda dem som ska gifta sig en chans att lära sig mer om vad det finns för olika möjligheter, berättar Lisen Borgmästars, som varit kantor i Jakobstads svenska församling sedan 1996.

Tidpunkten var vald med tanke på de många sommarvigslarna.

– De som ska gifta sig har säkert bokat kyrkan redan och vi ville vara ute i god tid.

Den bröllopsmarsch som allra flest par tågar in till i Jakobstad är Mendelssohns bröllopsmarsch.

– Här i trakten finns den högt på listan. Men det finns också musik som kommer och går. På senaste år har många brudpar till exempel önskat sig Pachelbels kanon i D-dur.

Den är ursprungligen skriven för stråkar, men fungerar också på orgel.

– Ibland har vi också haft andra instrumentalister som spelat med.

Målet är att alla som gifter sig ska diskutera valet av vigselmusik med kantorn.

– Jag tycker att det är viktigt att vi kan träffas ansikte mot ansikte och inte bara sköta saken per telefon eller via sms. Det är bra att få diskutera musiken med brudparet och komma överens.

Antingen tar brudparet kontakt själva eller så kontaktar vi dem i god tid.

Ofta känner brudparen inte till vilken slags musik det finns att välja på.

– Därför är det bra att träffas så vi kan presentera olika typer av musik.

Det händer allt oftare att kantorn får förslag på nyskriven och mer ovanlig vigselmusik.

– I dagens läge finns det information överallt och många har på internet hittat något de tycker att låter bra, men som det kanske inte finns några orgelnoter till.

I de fallen säger Lisen Borgmästars att hon först vill se noterna.

– Jag bekantar mig med dem och efter det kan jag ge ett utlåtande.

Levande musik

Musiken måste inte spelas på orgel.

– Kantorn kan också sitta vid pianot. Men majoriteten vill ändå att orgeln ska brusa på deras bröllopsdag.

Inspelad musik kan vara okej i en del församlingar, men i Jakobstads församling föredrar kantorerna levande musik.

– Eftersom vi är där så vill vi också att musiken ska vara live.

En vigsel är en gudstjänst och därför är det också naturligt att det sjungs psalmer.

– En del väljer psalmerna noggrant, andra har inte så stor skillnad. Den vanligaste vigselpsalmen är Gud se i nåd till dessa två, en jättefin vigselpsalm.

Det finns många psalmer som passar, det behöver inte uttryckligen vara en vigselpsalm. Många väljer också att ha solosång under vigseln.

– Många tror att det måste vara solosång under en vigsel, men det går lika bra utan. Det är upp till var och en hur man väljer att göra det. Många har någon i sin bekantskapskrets som sjunger en solosång. Vid behov kan också kantorerna hjälpa till med att hitta en person som kan sjunga solo, om brudparet så önskar, säger Lisen Borgmästars.

Bach ett säkert kort

Lisen Borgmästars säger att det bästa med vigslar är att få vara med och dela glädjen med brudparet. En sommarlördag kan hon ha upp till fyra vigslar per dag. Den musik hon själv helst spelar är traditionell klassisk musik.

– Bach är alltid ett säkert kort, till exempel Preludium i F-dur. Min personliga favorit är Johan Helmich Romans Sinfonia da Chiesa.

Brudparen kan fritt komma med förslag, men eftersom en vigsel är en gudstjänst behöver kantorn ta i beaktande vad som är lämpligt och vad som inte är det.

– Själv tänker jag att vi vid en kyrklig vigsel är inför Guds ansikte och det får gärna märkas i allt det vi gör i vigseln.

Christa Mickelsson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49