Hur länge har du varit chef på HD?
– Det är styrelsen som är chef, jag bara gör som de säger. Men jag har jobbat som förbundssekreterare för FKS (Förbundet Kristen Skolungdom r.f) sedan början av 2000-talet, säger prästen Patricia Högnabba.
"Jag är jätteimponerad av styrelsen och talkoarbetarna, ni ska fråga dem varför de år efter år vill lägga ner massor av tid på det här. "
Hur orkar du med HD år efter år?
– Höstdagarna är teamwork och jag tror inte att jag varit med om lika fint teamwork någon annanstans som här. Jag är jätteimponerad av styrelsen och talkoarbetarna, ni ska fråga dem varför de år efter år vill lägga ner massor av tid på det här.
– Jag tror att HD för många av oss är ett slags församlingsgemenskap.
– Jag jobbar själv med ungdomar i Matteus församling och vill att det ska finnas ett evenemang dit mina ungdomar kan komma och träffa andra unga än sina egna kompisar i församlingen. Det är viktigt att se och förstå hur människor gör och tänker på andra platser i Svenskfinland, inte bara på den egna hemorten.
Hur många är med på HD i år?
– Lite på 500. Under hela Höstdagarnas historia har deltagarantalet varierat väldigt mycket. När jag började låg det omkring 200 och sedan gick det upp till ungefär tusen medlemmar. På senaste tiden har det varit kring 500-600.
– Deltagarantalet har mycket att göra med hur ungdomsarbetet ser ut ute i församlingarna för tillfället. Det varierar också beroende på hur upptagna ungdomarna är och hur många andra evenemang som konkurrerar om deras tid.
— Under den tid jag jobbat med HD har vi varit på tre olika ställen, men känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts.
Hur mycket jobb ligger det bakom HD?
– Jättemycket. Och det mesta går att göra först en månad på förhand, när anmälningarna kommit in.
"Jag har ganska många trauman."
Vilket är ditt favoritminne?
– Jag har ganska många trauman. Särskilt från den tiden då Höstdagarna ordnades i Sampolaskolan i Tammerfors. Då var tidtabellen ännu tajtare och det var då deltagarantalet var som störst. Vi var också ett mindre team som hade ansvar, medan hela stället var oroligare. Men jag hade knappast fortsatt om det inte blivit bättre minnen sedan dess!
Intervjun gjordes i samarbete med Cecilia Boström som en del av workshopen "Journalist för en dag".
