Malin Klingenberg har bestämt sig för att inte forcera fram visshet när det gäller tron.

"Jag får vara en del av kyrkan fast jag inte riktigt vet vad jag tror på"

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

Författaren Malin Klingenbergs farfar var präst, hennes pappa är det också.

– Att växa upp i ett så tydligt kristet och kyrkligt sammanhang har påverkat mig. För mig representerar den kristna gemenskapen något väldigt positivt.

I tonåren var hon aktiv i församlingen.

– Då var jag väldigt svartvit i mitt sätt att se på många saker. Men det är man ju i tonåren, oberoende av vad man gör och intresserar sig för. Men sedan började jag glida ur den där svartvita bilden av kristendomen.

"Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror."

I dag är hon inte församlingsaktiv men känner att hon har en given plats i kyrkan.

– Jag vet att många som stigit ut ur en församlingsgemenskap har upplevt brytningen som dramatisk och tung. Jag har aldrig känt några krav på att leva upp till några kristna förväntningar, och det har nog bidragit till att jag fortfarande har en väldigt positiv bild av vad det är att vara kristen. Jag känner att jag får vara precis som jag är och ändå kan vara en del av kyrkan om jag vill, trots att jag inte ens vet vad jag riktigt tror på.

Hennes syn på vad det är att leva ett kristet liv har vidgats av att hon vistats i många olika sammanhang och länder.

"Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen."

– Det finns falanger som tror sig veta precis vem Gud är, vad han vill och hur man ska tolka Bibeln. Men jag har svårt att tro att vi just i Svenskfinland skulle veta mer om Gud än man gör på andra ställen. Det är nog bäst att försöka behålla sin ödmjukhet, ingen vet ändå någonting, alla tror. Och det är som det ska vara.

Att gifta sig i kyrkan och låta döpa familjens tre barn var en självklarhet.

– Det finns en trygghet i traditionerna. Man ska inte behöva tycka att man inte får ta del av dem fast man inte är så säker på vad man tror. Kyrkan är generös: Man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka.

Hon tycker att kyrkan många gånger blir orättvist dömd.

– Särskilt av personer som inte vuxit upp i de sammanhang de dömer och har fördomar om vad kyrkan är. Jag säger inte att det inte finns individer med väldigt tråkig erfarenhet av hur kyrkan behandlat dem, men kyrkan har många sidor.

Kanske allra mest uppskattar hon kyrkan för att den står upp för den lilla människan.

– I ett väldigt hårt samhällsklimat talar kyrkan med en röst som försvunnit från nästan alla andra ställen. Nästan överallt handlar det främst om pengar.

Aftonbön

När hennes äldsta barn var små blev aftonbönen en del av familjens kvällsritual.

– Vi brukar be aftonbön och be för fadderbarnen. Vad jag personligen känner och tänker i den stunden spelar egentligen inte så stor roll. Jag tänker mig att det är ett fint verktyg att ta till när man behöver det. Det handlar om att lämna ifrån sig dagen. På ett sätt handlar det också om en berättelse: att sätta ord på det man varit med om och det som bekymrar en.

Läs hela intervjun med Malin Klingenberg i papperstidningen 43/2016.

Christa Mickelsson



permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52