Snart inleds flyttrumba för församlingarna i Helsingfors

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

Det är bråda tider på fastighetskontoret i Helsingfors kyrkliga samfällighet. Sparkraven på församlingarna, arton finska och tre svenska, påverkar också var församlingarna kan vistas i praktiken.

– Ett fastighetsinvesteringsprogram på cirka 68 miljoner för tre år framöver har nyss godkänts i gemensamma kyrkorådet, men det egentliga beslutet tas först i december i gemensamma kyrkofullmäktige, säger Christoffer Perret som är viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige.

Han betonar också att allt inte kommer att ske genast, tidtabeller och detaljer är ännu oklara.

I korthet kan man säga att Matteus församling blir kvar i sin lokal i Östra centrum, men mister sin sambo Vartiokylän seurakunta. Johannes församling avstår S:t Jacobs kyrka, i anslutning till Drumsö kyrka, och flyttar in med den finska församlingen. En del av lokalerna på Högbergsgatan avstår församlingen också. Petrus församling å sin sida kommer att avstå från sina lokaler på Vespervägen i Södra Haga och om det går som planerat kan församlingen kanske få sin första egna kyrka i Månsas. Men många pusselbitar ska falla på plats innan det kan bli ett faktum.

Johannes i gatuplan

– Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, säger kyrkoherden i Johannes församling Johan Westerlund.

Kyrkan ska hyras ut eller säljas och Johannes församling kommer att på Drumsö samsas om sakrala och sociala rum med den finska församlingen.

– Det här är inte alls lätt och Drumsöborna är oroade. Vi förhandlar som bäst om egna lokaler för barnverksamheten. Vi har kring 70 eftisbarn, påpekar Westerlund.

På Högbergsgatan är planen att Johannes församling i huvudsak ska vistas i gatuplan framöver. Kontoren på tredje våningen skulle man avstå, liksom en del av salarna på andra våningen.

– Bollen är hos fastighetskontoret som ska anvisa oss en planerare. Det är mycket vi måste tänka på före en flytt. Alla ska ha plats att jobba förstås, ventilationen måste vara bra, anonymiteten och säkerheten för diakoniarbetarna säkrad och så vidare, säger Westerlund.

Första egna kyrkan?

Petrus församling befinner sig som bäst i ett intressant dominospel. Norra Haga kyrka rivs på grund av problem med inneluften. Följden kunde bli att Haagan seurakunta flyttar in i lokalerna på Vespervägen i Södra Haga, som nu är navet i Petrus församlings verksamhet.

– I stället kunde Petrus få sin första egna kyrka i Månsas, vilket skulle vara unikt för församlingen som saknat egen lokal, säger Christoffer Perret.

Men för att det ska lyckas måste Oulunkylän seurakunta avstå sina lokaler i Månsas och flytta till Åggelby nya kyrka, vilket församlingen också kan tänka sig på det villkoret att kyrkan i Åggelby renoveras.

Gärna svenskt rum

För Matteus kyrka söks nya hyresgäster efter att det står klart att Vartiokylän seurakunta flyttar ut.

– Det kan hända att vi får packa ihop oss lite och fundera på hur vi ska vända situationen så att vi vinner på det så mycket som möjligt. Vi har ett bra läge och gärna skulle jag se ett svenskt center i Matteuskyrkan. Vi behöver mer tydliga svenska rum, säger kyrkoherden i Matteus församling Stefan Forsén.

Nya hyresgäster kunde vara kyrkliga organisationer eller andra svenska aktörer. Forsén menar att man måste fundera på om man kan hitta en givande samexistens eller om var och en ska stänga om sig.

Några nya kostnader orsakar omdisponeringen inte för Matteus församling. Och att ensam välja och vraka bland mäss- och samlingstider är inte heller aktuellt.

– Vi har redan många som samsas om tider och lokaler eftersom det till exempel ordnas ryska och engelska gudstjänster här också. I praktiken betyder det att vi ensamma beslutar hur vi ska bereda plats för andra aktörer, säger Forsén.

Taket läcker och tekniken är föråldrad i S:t Jacobs kyrka, som finns i anslutning till Drumsö kyrka.
Ulrika Hansson



kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06