Det har nu gått över två år sedan olyckan, men Håkan Sunnliden har ännu sviter av den.

Varför jag och inte han?

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

Det är fyra och en halv timmes väg från Hetauda nära gränsen till Indien till flygplatsen i Kathmandu över bergen. Jeepen har kört en timme då chaufförens telefon ringer. Han släpper ratten med ena handen och greppar telefonen. Samtidigt möter de en bil.

– Jag minns mycket väl första halvan av volten då bilen låg på sidan. Sen slocknade allting, berättar Håkan Sunnliden.

Vad som egentligen hände vet han inte exakt.

– Vägarna över bergen är smala och marginalerna små.

När han slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död.

– Det första som kom till mig var ett bibelord: Om vi lever eller dör så hör vi Herren till.

Han ligger på en sluttning. Av bilen syns inget. Den har störtat tusen meter ner i ravinen. Sunnliden, chauffören och tolken har kastats ut och landat i sluttningen.

– Men min kollega Samuel Robertsson hade förmodligen säkerhetsbältet på för han följde med bilen ända ner i ravinen och omkom.

Sunnliden får hjälp av några nepaleser som tar honom till en sjukstuga där han får smärtstillande. Sedan blir det en tre och en halv timme lång skakig ambulansfärd till sjukhuset Kathmandu.

Fyra kotor i nacken hade krossats i olyckan och vänster arm hade gått av på två ställen.

– Sjukhusvården i Nepal var fantastisk men annorlunda. Jag kom in i ett rum där det låg tolv patienter. Där var det ett himla liv för på sjukhusen i Nepal ska de anhöriga skaffa mediciner och mat åt patienterna. Min son Victor flög ned och han fick åka motorcykel runt hela Kathmandu för att hämta åtta påsar blod före operationen. Sen lyckades jag få ett enkelrum där jag låg i fjorton dagar.

Det har nu gått över två år sedan olyckan i maj 2014. Än idag har han sviter av den.

– Jag har lite besvär med nacken. Vänster arm blev inte opererad för man trodde den skulle läka av sig självt. I mars blev den opererad och man satte in en metallplatta och åtta skruvar. Men så släppte alltihopa. Nu har armen börjat läka, men den läker ihop fel. Det låter inte bra men det är bättre att det läker ihop fel än inte alls.

Han hade ett flera centimeter stort öppet sår på armen. Det varför stort att sys.

– Det är fantastiskt hur ett så stort sår kan växa ihop. Man förstår att Herren är vår läkare.

Under sjukhusvistelsen skapade Sunnliden många nya kontakter han har glädje. Ben och Maria Westerling som nyss återvänt hem till Finland från Nepal hör till dem som besökte honom på sjukhuset.

– Det första Maria sade när hon och Ben kom in på rummet var att vi förstår inte allt som händer så vi lägger det åt sidan. Därefter pratade vi om andra saker. Det var som ett tilltal till mig. Det finns saker som man inte förstår. Någon har sagt att jag hade änglavakt. Det förstår jag inte. Hade inte Samuel det då? Att jag inte förstår är den bästa förklaringen. Det är underbart att kunna tro fast man inte förstår allt.

När olyckan skedde var Sunnliden och Robertsson på väg hem efter att ha undervisat blivande pastorer och församlingsledare i Nepal.

– Det drar enstor väckelse över Nepal just nu. För några decennier sedan räknade man med tvåtusen kristna bland 30 miljoner nepaleser. Sedan dess har det blivit två miljoner omvändelser. För de här människorna utbildas nu pastorer.

Han planerar att återvända till Nepal i vinter för att fortsätta utbildningen. Det blir först resan efter olyckan.

Gäller att predika nu

Sunnliden tycker inte att livet ändrat så mycket efter olyckan.

– Inte så mycket som man skulle kunna tro. Som kristen har jag under många år betraktar mig som att jag övergått från döden till livet. Vi lever ju i Kristus. Vad spelar det för roll om jag lever eller dör? Som bibelordet jag fick när jag vaknade där i ravinen.

– Men det är klart att jag är mera medveten om att livet tar kan ta slut fortare än vi anar. Två sekunder innan olyckan hade jag ingen susning om den. I praktiken har den medvetenheten gjort mig mera frimodig när det gäller evangeliet. Det gäller att predika nu för en dag är det färdigpredikat.

Numera predikar Håkan Sunnliden på fri kallelse. I juli i år sade han upp sig från sin tjänst som komminister (kaplan) i Värnamo. Men han har inte lämnat Svenska kyrkan.

– Kyrkan på riksplanet anpassar sig mer och mer till världen och ger upp väsentliga kristna sanningar. Även om vi i Värnamointe inte lidit av det så rinner vattnet alltid neråt. Det som sker på riksplanet kommer förr eller senare ner till lokalplanet. Nu nu kände jag det kommit till Värnamo. Jag vill inte kasta bort mina sista år genom att trampa runt och bidra till något som jag inte tror på. Jag kunde ha hållit ut tills jag blir pensionär men jag gör gärna den här markeringen.

Han tror att kyrkan nu går tuffa tider till mötes.

– Saltet har mist sin sälta och nästa steg är att vi får världens förakt och förföljelse. Men när kyrkan lider så segrar hon. Medan många går ur kyrkan så kommer allt fler till gudstjänster som lever. I Asien och Afrika sker en enorm tillväxt av kristna. Det verkar också ske stora väckelser i den muslimska världen. Det är väldigt spännande att se utvecklingen av Kristi kyrka.

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26