En stomme, ståltråd och en liten knippe blommor är första steget till en vacker midsommarkrans.

Fira midsommaren i krans - så här enkelt kan du göra din egen

midsommar.

Oregano, ståltråd och ängsblommor. Rea Anner visar hur lite som behövs för att skapa en vacker midsommarkrans.

23.6.2016 kl. 10:00

Sill, potatis och smör. Sommarsångerna. Den ljusa natten. Den där myggan som smyger sig in när man ska sova. Det är de små sakerna som behövs för att göra en midsommar, tycker Rea Anner. Själv har hon de senaste åren firat med sillkalas, majstång och kinuskitårta i Brunakärrs koloniträdgård. En tradition som hon hållit fast vid betydligt längre än så är midsommarkransen.

– Kransen samlar det bästa av sommaren. Att ha en krans i håret är som en krona. Det blir något vackert och högtidligt över en människa som bär en krans.

Blommorna hör midsommaren till, det är sommarens och livets fest. I folktron får allt växande särskilda krafter vid sommarsolståndet och sju sorters blommor under kudden är välkänd midsommarskrock. Kransen har sin egen starka symbolik: formen står för förening och evighet och kransen har använts som symbol för glädje, sorg, ära och berömmelse.

Så blir kransen till

Först behövs en stomme av ett segt material. Rea Anner tar två oreganokvistar som hon formar till en lagom stor ring. Ändarna fäster hon med tunn ståltråd. Här fungerar också grön blomstertejp eller starka grässtrån.

Därefter är det dags för blommorna. Hon breder ut buketten på bordet och väljer bland prästkragar, daggkåpor, timotejstrån och en ensam rödklöver. Här är filosofin den att man tar det som råkar blomma, i trädgården eller vid dikeskanten.

Det är enklast att börja med det som ska bli framsidan av kransen. Rea Anner väljer de vackraste blommorna, placerar en blomma eller ett litet knippe mot stommen och lindar ståltråden runt. Sedan tar hon nästa knippe och ser till att variera färg och textur. En bit av skaften lämnas kvar för att ge stadga, men när de blir för långa och spretiga klipper hon bort dem.

När hela kransen är fylld av ett lager blommor är det dags för detaljer och dekorationer. Var behövs det en prästkrage till? Var kunde det hänga lite timotej? Som avslutning har Anner ett tips: brudslöja. Den växer inte vilt, men några små kvistar köpta från butiken ger kransen ett somrigt intryck.

– Om du så har bara tistlar och törnen i kransen – med brudslöja blir den ljuvlig.

Har man inte brudslöja kan ogräset kirskål skapa en liknande effekt. Den färdiga kransen läggs en stund i vatten så blommorna får suga i sig fukten. Så håller kransen längre.

Hela artikeln kan du läsa i Kyrkpressen nummer 25–26/2016.

När kransen är täckt med blommor är det dags för de sista dekorationerna.
Rea Anner firar midsommar i Brunakärrs koloniträdgård, där hon har sin stuga.
Emelie Melin



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45