Didrik Lillas gav allt och var först av herrarna att korsa mållinjen.

De sprang nattlopp för sitt lägerområde

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

Vad är Mitt-i-natten-loppet, Camilla Andersson?

– Det är en helt ny satsning som gick av stapeln i lördags vid Svenska Lutherska Evangeliföreningens (SLEF) lägerområde Klippan i Munsala, Nykarleby, berättar Camilla Andersson, barnledare i Vasa svenska församling och en av dem varit med och planerat loppet.

Det är inne med löpning just nu. Varför ett lopp på Klippan?

– Vi ville ordna ett välgörenhetslopp, ett trevligt jippo. Det är många som sysslar med träning och löpning. Deltagaravgiften på 20 euro gick oavkortat till lägerområdet och dess verksamhet.

– Trots att det var ett jippo till förmån för Klippans verksamhet, så kunde man definitivt skymta ett visst ”blodigt allvar ” bland deltagarna. Det fenomenet är ju inte alls ovanligt. Så fort flera människor ger sig ut i terrängen brukar tävlingsinstinkten vakna till liv, och alldeles speciellt då man nålar fast en nummerlapp på bröstet, säger Andersson.


image

Syskonen Sigrid och Simon Häggblom har sprungit en kilometer och visar upp sina priser.
Foto: Camilla Andersson

Vem riktade sig loppet till och hur långt sprang de som var med?

– Alla var välkomna. Och loppet lockade också allt från de allra minsta till pensionärer. Vi hade en bana på tre kilometer och sträckorna som löptes var 3, 6 och 9 kilometer. Den bästa damen och herren på varje sträcka fick pris. Så hade vi också en bana på en kilometer för de allra minsta.

Kan du beskriva stämningen?
– Det var en alldeles underbar, nästan vindstilla kväll. Före starten höll distriktsprästen Albert Häggblom en kort andakt. Han sa att löpning också nämns i Bibeln, i 1 Kor 9:24: ”Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset.” Himlen är målet för vår resa här på jorden, och där väntar vår segerkrans.

Bo-Greger ”Bogi” Nygård stampade på startplankan och så rusade ivriga deltagare iväg ut i skogen i Storsands vackra natur. På Klippan fanns inga stora hejarklackar, utan löparna ackompanjerades av fågelserenader och havsvågornas skvalp.

– Att få springa i mål på Klippans strand är nog absolut en av de vackraste målgångarna man kan tänka sig. Att få uppleva solnedgången vid öppet hav en stilla vårkväll slår nog de flesta stora målgångarna som finns på de stora tävlingarna runtom i världen.

image

Foto: Camilla Andersson

– Efter målgång bjöds det på saft och frukt, och alla deltagare fick ett diplom. SLEF:s sommararbetare stod på stranden vid grillen och grillade utsökt goda hamburgare som man fick köpa för en billig peng.

Du har själv sprungit en hel del, bland annat flera maraton. Vad är det som är så roligt med att springa?

– Det är friheten. Och förstås känslan efteråt. Den är svår att uppnå på något annat sätt. Det är en blandning av att man tömt sig på energi samtidigt som man fått en hel massa ny energi.

– Jag började egentligen som skidåkare, men tränade också löpning ibland. Jag hade aldrig sett mig som en löpare, men så var det någon som sa att jag visst skulle klara ett maraton bara jag tränade rätt. Jag ville bevisa för mig själv att det går, och det gjorde det.

Blir det fler Mitt-i-natten-lopp?

– Jo! Vi var alla överens om att det här vill vi definitivt göra på nytt. Alla ni som missade årets chans, kom igen nästa år!

Christa Mickelsson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49