Fritänkarna har gått ut med ett pressmeddelande om att vi borde börja fira påsk vid samma tidpunkt varje år. De hänvisar bland annat till att majoriteten av finländarna ändå inte firar påsken som en religiös högtid.
Biskop Björn Vikström däremot anser att det är bra att påskens tidpunkt varierar.
"Det känns på många sätt rätt och riktigt att påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar. Påskens budskap spränger murar och ifrågasätter det invanda och rationella", skriver han i sin påskhälsning i år.
Läs biskopens påskhälsning här:
En tidig påsk
Påsken infaller ovanligt tidigt i år. Barnfamiljer och lärare som lärt sig att dela in vårterminen i lämpligt jämna proportioner mellan jullov, sportlov, påsklov och sommarlov känner sig kanske litet snopna: innan sportlovsminnena hunnit blekna är det dags att plocka fram påskpyntet.
Påsken är en av få stora helger under året vars tidpunkt varierar. Det känns på många sätt rätt och riktigt att påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar. Påskens budskap spränger murar och ifrågasätter det invanda och rationella.
Jesus möter ensamhet, lidande och förnedring. Hans dödskamp på korset är en livfull och smärtsam beskrivning av den totala utsatthet som många lidande och förtryckta människor tvingas utstå ännu idag. Till den fysiska smärtan läggs hånet; den psykiska terrorn: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Var är hans Gud nu?”
I närheten av korset stod Jesu mor, flera av kvinnorna som följt honom, och en av lärjungarna. Deras förtvivlan var total, lika total som de hånfullas segervisshet. Det kändes som om pessimisterna och de uppgivna igen fått rätt: det tjänar inget till att försöka ändra på orättvisorna i världen. Den som vågar resa sig upp mot etablissemanget blir snabbt krossad.
Det är mot bakgrunden av den här uppgivenheten som påskens budskap blir förståeligt. Tidigt en morgon rubbas maktens säkerhet och dödens oundviklighet. Ingen var förberedd på det här, inte ens de som följt Jesus i spåren. Stenen som rullas bort från gravens öppning ger i sin tur upphov till att andra stenar rullas bort från hjärtan som tyngs av sorger och bekymmer.
Påsken berättar om uppståndelse, men också om upprättelse av dem som känner sig dömda och förlorade. Vi är kallade att i påskmorgonens anda rulla bort stenar från varandras väg; öppna stängda hjärtan, visa på utvägar, stöda livet och stärka hoppet. När det här sker, då förverkligas orden om att vi genom dopet blir delaktiga inte bara i Jesu död, utan också i hans uppståndelse.
Med de här tankarna vill jag tillönska stiftet och alla dess medlemmar en välsignad och befriande tidig påsk!
Björn Vikström är biskop i Borgå stift.
