Allt är illusion - och samtidigt inget

teater. TEATER. Kyrkpressens recensent har sett Sånger vid randen av ett grått hav. 22.2.2016 kl. 16:19

Sånger vid randen av ett grått hav är inte en pjäs för den som vill gå på teater för att luta sig tillbaka och låta sig svepas med av illusionen. I den här pjäsen är allt en illusion – och samtidigt inget.

Handlingen utspelar sig någonstans vid Östersjökusten bland en grupp människor som utgör invånarna i en by. Havsvattnet stiger och börjar leta sig in i husen. En inspektör utsänd från myndighetshåll deklarerar området närmast stranden obeboeligt, men människorna fortsätter till en början att leva sina liv som de brukar – ända tills evakueringen undan det stigande havet är ett faktum.

I första akten ställer sig scentekniker och kameramän bokstavligt talat i vägen för skådespelarna. Publikens ögon är nämligen inte riktade mot det som händer på scenen utan snarare mot de stora skärmar som visar skådespelarna komplett med korrekt bildvinkel och lämpliga filter i form av rök eller vattendroppar på ett fönsterglas. Till en början känns pjäsens lekfulla grepp om illusionerna underhållande och lite uppfriskande. Men som om detta inte var tillräckligt finns dessutom en berättare som efter att han presenterat sig i början av pjäsen försvinner in i ett bås men är desto mera närvarande i form av sin röst som förklarar alla skeenden. Upplevelsen av en så här envist närvarande berättare är absurd, jämförbar med att se på en film med kommentarsspåret för synskadade aktiverat. Berättarens tolkning ställer sig nämligen i vägen för min egen upplevelse av det som händer på scenen, vilket antagligen är exakt den effekt man velat eftersträva. Följer man med skådespelarnas agerande upptäcker man att det ofta förekommer en liten diskrepans mellan agerande och berättande. Det är alltså skådespelarna som försöker anpassa sig till berättandet snarare än berättaren som skildrar det som händer på scen.

I andra akten har berättaren tacksamt nog dämpat ner sig. Kameramännen har flyttat sig ur vägen och Sånger vid randen av ett grått hav börjar kännas som en vanlig teaterföreställning. Effekten är påtaglig – pjäsens människor kommer närmare. Må vara att de flesta av personerna beter sig förvånansvärt infantilt, men befriade från kamerorna blir de mindre karikerade och mer levande. Man kan plötsligt känna ömhet för dessa människor, hopträngda i seniorhemmets matsal och tvingade att umgås med varandra på ett nytt sätt. Och pjäsens Tytti blir plötsligt mera mänsklig än tragikomisk när Gud uppenbarar sig inför henne och hon besvärat ber honom att låta bli att uppenbara sig.

Den Gud som Pipsa Lonka skrivit in i sin pjäs är för övrigt också ganska karikerad – en äldre man med långt vitt skägg, mild men något förvirrad inför hur hans skapelse lever. Men även om han inte hörsammar Tyttis önskan erbjuder han åtminstone ett bönesvar i form av en människa som hjälper henne att sova.

Sånger vid randen av ett grått hav får sin svenska urpremiär på Svenska teaterns scen, men översättningens svenska låter onödigt ofta som svenska uttryckt med finsk konstruktion och med direktöversatta uttryck.
Som metateater är Sånger vid randen av ett grått hav skickligt genomförd, men frågan som inställer sig är om de tekniska och nyskapande greppen stjälper eller hjälper den berättelse som pjäsen försöker förmedla.

Teater: Sånger vid randen av ett grått hav

Manus: Pipsa Lonka
Regi: Janne Reinikainen
I rollerna: Oskar Silén, Nina Hukkinen, Thomas Backlund, Celia Hakala m.fl.

Spelas på Svenska teatern.

Erika Rönngård



ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24