Tomas Lundqvist är missnöjd med regeringens beslut att inte göra något åt att det finns en grupp människor i Finland som inte har rätt till någon hälsovård.

"Det är vår plikt att ge papperslösa vård"

tomas lundqvist. I Finland finns en stor grupp människor som inte har rätt till någon hälsovård. Läkaren Tomas Lundqvist erbjuder på sin fritid papperslösa vård vid kliniken Global Clinic i Helsingfors. 4.2.2016 kl. 00:00

– De är människor som behöver hjälp och som vi kan hjälpa.

Det är läkaren Tomas Lundqvists svar på frågan varför han en kväll i månaden erbjuder papperslösa hälsovård i stället för att åka hem till sin familj efter jobbet.

De papperslösa i Finland är en brokig grupp. En del har inte tillstånd att vistas i landet. Andra, till exempel EU-medlemmar från Östeuropa, är här lagligt men har inte tillgång till hälsovård då Fpa inte ersätter deras vård eftersom de inte är sjukförsäkrade i sitt hemland.

– De har i och för sig rätt till vård vid vid akuta och allvarliga sjukdomsfall, men måste betala för denna vård enligt de verkliga kostnaderna, alltså tre– fyra eller till och med femsiffriga siffor.

Räkningarna förblir oftast obetalda. Lundqvist säger att problemet också är att det är svårt att definiera akut sjukvård.

– Så även om lagen kräver det har de papperslösa inte alltid tillgång till någon vård. Det här är en konkret människorättsfråga.

Han var med redan för snart fem år sedan när Global Clinic slog upp dörrarna i Helsingfors. Sedan dess har kliniken öppnat i Uleåborg och Åbo. Nyligen fick också Tammerfors en egen klinik för papperslösa.

– Papperslösa i Finland är en utsatt grupp på många sätt och behoven är stora, säger Lundqvist.

De personer som söker sig till kliniken lider av alla möjliga krämpor och påminner långt om dem som söker sig till vanliga hälsostationer.

– En del har luftvägsinfektioner, andra muskelsmärta. I januari kom två personer som sovit utomhus i minus tjugo grader med svåra köldskador. En del är i så dåligt skick att vi måste skicka dem direkt till akuten.

Knappa resurser

På kliniken, som är öppen en kväll i veckan, turas de frivilliga om. Både läkare, sjukskötare, hälsovårdare, barnmorskor, psykologer och tolkar finns till hands.

– Men vi kan tyvärr göra ganska lite. Vi får donationer men har inte tillräckligt med resurser. Vi har till exempel inte tillgång till röntgen och det är invecklat att ens få fram labbresultat.

Tröskeln att söka vård är dessutom hög bland de papperslösa. Många är rädda för att myndigheterna ska få upp ögonen för dem. För att skydda patienterna uppger inte Global Clinic på vilken adress de verkar.

– Våra patienter hittar nog hit ändå. Vi har telefonnummer på vår webbsida och dessutom sprids information om vår verksamhet effektivt via djungeltelegrafen.

Vad gäller läkarnas tystnadplikt är Lundqvist bestämd.

– Vi läkare har ingen som helst orsak att förmedla några uppgifter om våra patienter vidare till myndigheterna. Vi kan inte förbigå tystnadsplikten när det passar oss själva.

Läkarförbundet har också varit tydligt med att papperslösas hälsa borde skötas bättre i Finland.

– Det handlar om internationella människorättsavtal. Vi får inte diskriminera någon på basis av varför de befinner sig i landet.

Han säger att få läkare motsätter sig vård av papperslösa.

– Men en del kritiker befarar att fler papperslösa söker sig till Finland om vi erbjuder dem god vård. Men det tycker jag är ett absurt argument. Med de erfarenheter jag har från arbetet på kliniken ser jag att de här människorna söker sig till Finland av helt andra orsaker.

Han hänvisar till undersökningar som gjorts i Sverige, där papperslösa under de senaste åren fått aningen bättre kommunal vård.

– Det har inte kunnat påvisas att det ökat mängden papperslösa i Sverige.

Oviljan att hjälpa förbryllar

I början av förra året behandlade riksdagen ett lagförslag som hade kunnat förbättra de papperslösas situation.

– Men behandlingen förhalades avsiktligt, vilket riksdagsman Kari Rajamäki till och med stoltserade över. Propositionen hann förfalla eftersom den inte hann behandlas innan en ny riksdag valdes. Och den nuvarande regeringen har meddelat att de vidkänner att det här är ett problem men att de inte tänker åtgärda det.

Han är mycket kritisk till läget.

– Jag förstår inte att vi kan godkänna situationen. Men det speglar den främlingsfientliga attityd som vi ser i Finland just nu, också i politiken. Utgående från en läkares yrkesetik anser jag att det är ofattbart att vi väljer vilka människor vi vårdar.

Han är noga med att betona att Global Clinics arbete inte på något sätt ersätter en mera hållbar lösning.

– Det är inte så att det inte behövs någon vård för papperslösa för att Global Clinic finns. Vårt mål är att göra oss själva onödiga, att hjälpa människor konkret men också göra problemet synligt. Men våra resurser är knappa.

I Helsingfors är situationen för de papperslösa ändå aningen bättre än i övriga delar av landet. Gravida och personer under 18 år har nämligen rätt till hälsovård vid de kommunala hälsovårdsstationerna och sjukhusen. En liknande bestämmelse har precis godkänts i Åbo.

– Men alla som jobbar på stationerna vet inte hur de ska hantera de papperslösa, så många av dem blir utan vård ändå. En av våra frivilliga barnmorskor har varit väldigt aktiv på den fronten och ringt runt till rådgivningar och bokat tider till gravida. Vi får fungera som deras advokater.

Och kostnaderna då, blir det dyrt för kommunerna att erbjuda vård?

– Jag tror att det blir dyrare att inte erbjuda förebyggande hälsovård. Risken är stor att problem som hade kunnat åtgärdas preventivt blir akuta. Det kostar mera.

Tomas Lundqvist är också aningen kritisk till hur den jämställda vården förverkligas bland finländska medborgare.

– Den kunde fungera bättre. Det finns stora skillnader i hälsa och dödlighet i både olika socioekonomiska grupper och geografiskt.

Christa Mickelsson



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10