I Drumsö församlings kafé samlas asylsökande och församlingsaktiva.

För att förhindra marginalisering

Flyktingarbetet kräver anställda, det är inget man gör med vänster hand, visar erfarenheter från olika församlingar. 21.1.2016 kl. 11:10

Dialogbildande flyktingverksamhet. Det är en av pastor Johanna Björkholm-Kallios viktigaste arbetsuppgifter. Sedan början av december har hon varit projektanställd i Johannes församling och haft ansvar för församlingens flyktingarbete. Det var församlingsrådet som tog initiativet till att satsa på flyktingarbete under ett års tid.
– Uppgiften är att skapa möten mellan flyktingar och frivilliga församlingsbor.
Ett första möte för frivilliga lockade ett femtiotal. Församlingen samarbetar med Tyska församlingen, Adventskyrkan och Helsingfors KFUK. Johannes församlings ansvarsområde är verksamhet bland flyktingarna.
– Vi har till exempel bjudit in flyktingar till Sibeliusdagens fest i centrum och till lucia. De som var intresserade fick gå tillsammans med frivilliga församlingsbor. För våren planerar vi till exempel klubbverksamhet, en parkfest och olika idrottsaktiviteter. Och en stadsrundvandring – det är något flyktingförläggningen i Rödbergen lagt in en beställning på.
Poängen är inte att flyktingarna ska introduceras för olika verksamheter utan att de ska få möta andra människor, få vänner och göra roliga saker tillsammans. Det hela koordineras genom en sluten Facebookgrupp.
Låter det intressant?
– Kom med som frivillig! säger Johanna Björkholm-Kallio.

På Drumsö har arbetet med flyktingar hittat sin plats bland församlingens andra frivilligprojekt. Siru Hannula sitter i Drumsö finska församlings kafé en fredagseftermiddag. En bekant dam kommer in och introducerar en vän.
– Tycker du om att pyssla? Vi ska ha pyssel i vårt kafé på onsdagskvällarna. Vill du vara med som frivillig? frågar Siru Hannula blixtsnabbt.
Hannula är ansvarig för projektet Yhdessä Lauttasaari (ungefär: Tillsammans på Drumsö). Hon koordinerar frivilliga som vill vara med och skapa gemenskap på den tättbebyggda ön i västra Helsingfors. Målet är att förebygga ensamhet och marginalisering.
– Vi vill skapa ett vardagsrum på Drumsö, ett rum där alla kan känna sig välkomna, oberoende av ålder eller livsåskådning. För en del kan tröskeln till kyrkan kännas hög, fysiskt eller psykiskt. Jag hoppas och tror att folk småningom börjar fatta att kyrkan inte visar någon på dörren.

När den stora flyktingvågen kom i höst öppnade Drumsö församling sina dörrar och förvandlades till tillfällig flyktingförläggning under tre veckor. Den satsningen var möjlig tack vare att församlingen redan hade en projektanställd frivilligkoordinator, Marjut Mulari.
– Jag kunde släppa allt annat och ägna mig helt åt att koordinera de frivilliga som behövdes för att det hela skulle vara möjligt.
Drygt 150 anmälde sig som frivilliga, 92 av dem fick olika arbetsuppgifter. Det som krävde mest frivilligarbete var matutdelningen – varje dag skulle de asylsökande få flera måltider, och det i sin tur krävde att ca 10 frivilliga ställde upp varje dag.
– Vi behövde också tolkar och lärare i finska. Alla ställde upp gratis, men vi ville att de skulle ha rätt utbildning.
Redan tidigare hade församlingen drivit ett onsdagskafé där man bjöd på mat tillredd på matsvinn från butikerna. Under hösten fylldes kaféet av både frivilliga Drumsöbor och asylsökande.
– Det var en krävande satsning, men jag tycker att den burit god frukt. Många av dem som började som frivilliga ser sig inte längre som frivilliga då de håller kontakt med de asylsökande, som numera bor på förläggningar runt om i landet. De har blivit vänner.

När männen från den tillfälliga flyktingförläggningen på Drumsö flyttade till nya förläggningar fortsatte många att komma till Drumsö på onsdagskvällar. Inför jul pysslade de julprydnader tillsammans med frivilliga Drumsöbor.
– Först var de lite tveksamma, sedan blev de så ivriga! säger Hannula.
Inför våren planeras nya projekt. En del av flyktingarna har själva engagerat sig i församlingens frivilligverksamhet via projektet Yhdessä Lauttasaari. De har till exempel besökt servicehem på Drumsö.
– Och en av dem är en duktig frisör. Behöver du få ditt hår klippt? frågar Siru Hannula.
Hennes uppgift har varit att koordinera frivilliga – både finländare och asylsökande – och hitta nya modeller för frivilligarbete. Vem kan vad? Hur mycket kan och vill de satsa av sin tid och energi?
Projektet har blivit något som gör dubbel nytta: hjälper ensamma finländare att hitta sällskap, men bidrar också till att flyktingar knyter vänskapsband till finländare.
– Det är viktigt, för de löper risk att marginaliseras, säger Hannula.

Sofia Torvalds



Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32