Färre gick ur kyrkan än 2013 och 2014

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44

I oktober förra året kablade bland annat Helsingin Sanomat ut information om att det såg ut som att rekordfå skulle gå ur kyrkan 2015. Med facit i hand blev det inte riktigt så, men färre medlemmar lämnade ändå kyrkan 2015 än till exempel 2013 och 2014.

– Inga skandaler relaterade till kyrkan väckte finländarnas uppmärksamhet förra året. Det ser snarare ut som att det fanns en viss ökad efterfrågan på kyrka i ett hårdnat samhällsklimat, säger Veli-Matti Salminen, forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Han hänvisar till T-medias undersökning Kansan Arvot, inom ramen för vilken finländarnas förtroende till olika institutioner i samhället kartlagts. Medan förtroendet för till exempel riksdag och regering minskade under 2015, ökade förtroendet för kyrkan. 2014 litade 40 procent av finländarna på kyrkan, 2015 hade siffran ökat till 46 procent. Jämförelsevis litade 90 procent på polisen och 27 procent på medierna.

– I ekonomiskt och politiskt kärva tider ses kyrkan bland många som en faktor man kan räkna med. Som institution upplevs kyrkan som stabil, konstaterar Salminen.

43 000

Antalet som lämnade kyrkan under året som gick uppgick till cirka 43 000. År 2010 (då Päivi Räisänen uttalade sig om homosexuella i en tevesänd debatt) var motsvarande siffra närmare 85 000. 2014 lämnade knappt 80 000 kyrkan, medan utträdena mera normala år legat på ungefär samma nivå som under fjolåret, det vill säga kring 45 000.

På grund av den ökade mängden utträden under de sista dagarna i december hamnade slutsiffran i fjol långt över det 40 000-streck som många hade hoppats att inte skulle spräckas.

– Det här är något vi ser varje år. För att slippa kyrkoskatten under året som kommer måste man träda ut ur kyrkan senast under årets sista dag och det skapar en tydlig uppgång i utträden i december, säger Salminen.

Starkast representerade i statistiken är personer i arbetsför ålder, oftare män än kvinnor.

– Men 2015 märkte vi också att fler låginkomsttagare och pensionärer lämnade kyrkan. Orsaken är att de helt enkelt inte anser sig ha råd att betala kyrkoskatten i ekonomiskt ansträngda tider.

Fler och fler ansluter sig

Antalet som träder in i kyrkan har under flera års tid ökat och 2015 var inget undantag då 17 500 finländare blev nya medlemmar, en ökning på cirka 2 000 jämfört med året innan. Största delen av dessa tillhörde inte något religiöst samfund sedan tidigare.

– Antalet växer från år till år och 2015 slogs rekordet på nytt. Men procentuellt ligger siffran på samma nivå som tidigare: det handlar om en stabil siffra på ungefär 1 procent av hela den grupp som inte hör till kyrkan. Eftersom den gruppen hela tiden växer, växer också den andel av dem som ansluter sig till kyrkan.

När antalet finländare som inte hör till kyrkan ökar innebär det att det absoluta antalet som ansluter sig till kyrkan växer.

Orsakerna till inträden har ofta att göra med händelser knutna till livscirkeln: ett barns födelse, fadderskap, vigsel, men många hänvisar också till att kyrkan står upp för de svaga. En del som lämnat kyrkan i protest kanske återvänder när kyrkan omprofilerat sig i någon särskild fråga. Närmare hälften av de som gick in i kyrkan är under 30 år.

Veli-Matti Salminen påminner om att antalet som lämnar kyrkan fortfarande är högre än antalet som blir medlemmar och att antalet döda är högre än antalet som döps i kyrkan.

- Med den här takten ser det ut som att antalet medlemmar sjunker under 4 miljoner under 2016. Det är inget konstigt med det, utan en fullkomligt naturlig följd av de senaste årens utträdestakt.

Christa Mickelsson



tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55