Konsumtionens jul är också jul

jul. Marknadskrafternas bild av julen som konsumtionsfest är svår att rubba. 25.11.2015 kl. 14:05

I min vänkrets finns veckorna före jul två typer av människor. Den första: Julivrarna, de som i smyg lyssnar på julmusik, äter pepparkakor och rotar fram julpyntet ur källarförrådet redan i oktober. Den andra: De nyktra traditionalisterna, som vidhåller att julpyntet (med undantag för adventsljusstaken) ska tas fram tidigast veckan innan jul.

Att julfirandet förskjutits från tiden mellan jul och tjugondag Knut till de mörka veckorna i november och december har med marknadskrafterna att göra. Enligt den svenska programledaren och språkhistorikern Fredrik Lindström är julfirandet en kommersiell religion, där ett av själva grundsakramenten är att göra av med pengar. För att kunna nå försäljningsrekord räcker det inte för affärerna att julhandlandet begränsar sig till veckan innan jul utan vi behöver självfallet börja julhandla mycket tidigare. Julpyntas det i skyltfönster och på gågator redan i oktober – då är vi konsumenter inte sena att ta efter.

Och nog är det ju så mörkt och trist i det vakuum som uppstår när hösten sedan länge är förbi men vintern inte förstått att anlända. Lite tröst bringar slingorna med ledlampor, de österländskt trendiga julstjärnorna i papper och de smakfullt utformade ljuslyktorna.

Länge värjde jag mig för mysfaktorn, men också jag har mjuknat. När den här tidningen går i tryck ligger en ljusslinga redan på omsorgsfullt utvald plats i min saffransdoftande lägenhet.

Konsumtionsmaximum

Att högtidlighålla konsumtionsmaximum (Lindströms formulering) låter inte lika aktningsvärt som att fira Jesus födelse, men likväl är det just det de flesta av oss håller på med när vi köper nya pepparkaksformar, handlar julklapp till svärfar och införskaffar lite finare julchoklad.

Innan vi gör uppror mot marknadskrafternas jul, kan vi ägna en stund åt att tänka på att julen inte heller alltid var kristen, utan en hednisk fest som övertogs av de kristna. I det förkristna Norden var julfirandet intensivt sammankopplat med ljusets återkomst efter den mörkaste tiden på året. Jesus föddes högst antagligen inte i december, men det betyder inte att det skulle vara meningslöst att fira honom då eller att kristendomen inte lämnat viktiga bidrag till den jul vi firar i dag.

Att julen är ett av de begrepp som omsätter mest pengar på jorden betyder ändå inte att vi själva måste göra av med mycket pengar för att högtidlighålla den.

Jag listar några punkter för den som vill testa en lite mindre konsumtionsbetonad jul:

  1. Inför ett förbud mot att köpa nytt julpynt. Tänk i stället lingonris och stearinljus. Har du tröttnat på en julprydnad kan du låta bli att ställa fram den, men du behöver inte ersätta den med en annan.
  2. Kom överens med dem du firar jul med att bara begagnade julklappar är okej. Slå in paketen i tidningspapper. Obligatoriska julklappsrim har i bästa fall en positiv effekt på storleken på pakethögen.
  3. Bjud till för hitta andra klimax under julaftonen än julklappsöppnandet.
Christa Mickelsson



URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06