Många flyktingar ville ta bilder av sig själva tillsammans med volontärerna på Kos. Sofia Lindgård andra från vänster.

Över mörka vatten

Sofia Lindgård åkte till Kos för att hjälpa de flyktingar som kommer till ön. Det var som att stiiga ner i alla foton hon sett i tidningarna. 12.11.2015 kl. 09:51

Tjugoåriga Sofia Lindgård från Borgå hade egentligen tänkt åka till Uppsala för att studera antropologi och satsa stort på sin gren, nämligen handboll. Men hon blev skadad och tvingades tänka om. I höst reste hon i stället runt i Europa, och småningom väcktes tanken på att göra volontärarbete på någon av de grekiska öar där flyktingkrisen är vardag.
– Det blev Kos av en tillfällighet, eftersom jag befann mig på Rhodos och det inte gick direkta färjor från Rhodos till Lesbos, där läget är allra svårast.

På Kos hittade hon en organisation som grundats av lokalinvånare, hon fick hjälp med att hitta boende, och sedan var det bara att knacka på i det gamla varuhus som utgjorde organisationens huvudkvarter.
– En annan volontär berättade vad jag skulle göra, och så satte jag i gång med att sortera kläder.
I varuhuset fanns en stor tavla med listor över alla skift. Där skrev volontärerna in sina namn. Ett skift sorterade kläder, ett tillredde middag och ett delade ut middagen. Sedan fanns ett hamnskift, som delade ut kläder till dem som var på väg vidare till Aten.
Nattskiftet tog emot de båtar som kom till ön i skydd av mörkret.
– En bil patrullerade längs stränderna, ofta kom flyktingarna gående längs stranden till vår bas. Så delade vi ut torra kläder, filtar och sovsäckar och tält, om möjligt. Men det fanns inte tillräckligt av allt, och aldrig tillräckligt med skor. Bara de som kommer barfota får skor.
Nattskiftet är egentligen indelat i två skift, men under de nio dagar Sofia Lindgård jobbade på Kos gick det ofta så att den som hade det första nattskiftet också skötte det andra – och sedan också morgonskiftet.
– Så man sover inte mycket. Jag sov mellan två och fem timmar per dygn. Jag gick omkring lite som en zombie, och det fungerar ju inte i längden. Men man blir så ivrig, man vill göra så mycket.

De flesta volontärer stannade i en vecka. Under höstlovet, då det fanns turister på Kos, kunde också turister komma och hjälpa till med klädsortering.
– Det hjälpte mycket. Men nu semestrar inte folk där längre. Samtidigt är det fler och fler som vaknar upp och vill hjälpa. Nästan alla som var där samtidigt som jag planerar att åka på nytt.

– Jag har inte riktigt förstått vad jag varit med om. Jag är sådan som agerar i ett krisläge, medan någon annan kanske börjar gråta. Men det var väldigt tungt. Känslan av hjälplöshet då det inte finns något du kan göra.
Hon berättar om båtarna som alltid kommer om natten, oberoende av om det är storm eller inte. Ofta har de ingen motor och har svårt att klara vågorna. Turkiet syns på andra sidan, men ibland känns vägen hopplöst lång.
– En morgon såg vi tre båtar på väg mot Kos, och såg dem börja sjunka. Vi ringde kustbevakningen, men de var så långsamma. De hann till den första båten innan den sjönk, men innan de hunnit till den andra såg vi att folk från den andra båten redan simmade mot stranden.
Det värsta var att stå och vänta.
– Vi såg fyra människor simma från den andra båten, och plötsligt försvann de. Och vi bara stod och tittade på.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00