Johan Brandt T. Gäddnäs, Magnus Taxell, Mia Bäck och Mona Syrjälä diskuterar den knepiga akustiken i Åbo domkyrka.

Får göra mer i gudstjänsten i Åbo svenska

åbo svenska församling. Är det något som en präst eller kantor inte måste göra i en gudstjänst så ska de inte heller göra det. Det är filosofin i Åbo svenska församling, där frivilliga är med och både planerar och genomför söndagens gudstjänster. 28.10.2015 kl. 07:00

– Hur kändes det?

Församlingspastor Mia Bäck ställer frågan till Johan Brandt T. Grevnäs som precis läst en bibeltext i talarstolen längst framme i Åbo domkyrka.

Det är onsdag kväll och gudstjänstgrupp nummer fem har samlats för att öva mikrofonteknik och planera söndagens högmässa.

– Jo, det kändes bra,säger Brandt T. Grevnäs.

– Du lät trygg. Men försök tänka på att inte svälja slutet av meningen. Det var svårt att höra vissa ord, kommenterar Bäck.

Gudstjänstgrupper är ett koncept som etablerar sig i allt fler församlingar i Svenskfinland. Tanken är att vanliga församlingsmedlemmar, så kallade lekmän, ges en aktivare roll i församlingens gudstjänstliv. I stället för att några få gör allt blir det många som gör lite. Tillsammans med de anställda i församlingen planerar och genomför grupperna söndagens gudstjänst.

Akustiken i 1200-talskyrkan där församlingen firar gudstjänst är mer än lovligt utmanande, därav mikrofonövningen.

– Gå modigt fram, justera sedan mikrofonen. Den ska vara ganska nära munnen, men inte för nära, så här ungefär. Kom ihåg att inte läsa för snabbt. Ekot är så besvärligt i den här kyrkan. Och dessutom varierar ljudet beroende på hur nära en högtalare lyssnaren sitter, förklarar Bäck.

Bjöd in fler

Bäck är ansvarig för församlingens sex gudstjänstgrupper. Varje grupp har också en ordförande.
Startskottet för verksamheten gick vid advent 2011.

– Vi hade redan tidigare många frivilliga som var med i gudstjänsten som kyrkvärdar, ungefär tjugo personer. Men nu delades de in i grupper som bjöd in fler människor, berättar Bäck.

Hur har gudstjänstgrupperna påverkat församlingens gudstjänstliv?

– Det finaste är att gemenskapen i gudstjänsterna har ökat. Folk har börjat känna varandra och prata med varandra. En del hade firat gudstjänst tillsammans i många år utan att kunna varandras namn.

Delaktigheten är ett ledord. Och Mia Bäck har märkt att de frivilliga tycker om att göra saker i kyrkan.

– Med tiden har de frivilliga velat göra mera. Och mer krävande uppgifter. Många vill assistera vid nattvarden. Vi har ordnat en liten utbildning i hur man gör det och ska ordna en till.

Församlingen funderar som bäst på hur de ska kunna dela ut ännu fler av uppgifterna i gudstjänsten.

– Inledningsorden är något vi funderar på. Allt sådant som en präst eller kantor inte måste göra kan man låta frivilliga göra.

När grupperna startade började församlingen också dricka kyrkkaffe tillsammans efter gudstjänsten varje söndag, till skillnad från en gång i månaden tidigare. Men hur gör man det i en 1200-talskatedral när församlingshemmet ligger på en kilometers avstånd? Församlingen har en kreativ lösning på problemet – de har öppnat sakristian, som rymmer 200 personer, för kaffedrickandet och minglandet.

På vilket sätt påverkar gudstjänstgrupperna arbetsbördan för de anställda?

– Arbetsbördan har ökat lite på grund av onsdagsträffarna, men det har blivit roligare både att förbereda och fira gudstjänst. Kyrkkaffe skulle vi inte kunna ha varje söndag om inte gudstjänstgrupperna fanns, säger Mia Bäck.

– Det är mycket jobb i början när man startar gudstjänstgrupper. Det kräver en hel del förberedelser men när man har fått rutiner i arbetet så berikar gudstjänstgrupperna gudstjänstlivet.

Ungefär 80–120 personer besöker gudstjänsten varje vecka. Bäck och hennes kolleger har jobbat medvetet med att de som besöker gudstjänsten ska förstå gudstjänstens liturgi.

– I gudstjänstagendan har vi skrivit in vad de olika delarna betyder, på flera ställen.

Årets konfirmander har också sin givna plats i grupperna.

– I början frågade jag om grupperna ville att konfirmanderna skulle ha ansvar för egna gudstjänster. Men grupperna ville hellre bjuda in dem i sitt arbete.

Christa Mickelsson



afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24