"Står valet mellan Helsingfors och Paris så kommer de flesta att välja Paris"

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan.
– De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”.
11.6.2015 kl. 16:16

– Mina elever är som elever är överallt: några är briljanta, andra är lata.

Docent Juliette Day talar om de studenter som läser hennes kurser i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet.

Förra året röstade teologiska fakultetens elevkår fram henne som årets lärare. Hur har Juliette Day lyckats med konststycket att få grundstudierna i kyrkohistoria att engagera så många?

– Jag är av den åsikten att undervisning ska vara en njutbar upplevelse. Det betyder inte att mina elever inte skulle jobba hårt, det gör de. Men vi kan ändå ha roligt tillsammans.

Juliette Day kom till Finland och Helsingfors universitet för fyra år sedan. Hon kände redan landet, tack vare sin finska partner, som hon träffade i England för snart 20 år sedan.

I undervisningssalarna i Helsingfors har hon gjort sig känd för sin engagerade undervisning och sitt sätt att närma sig kyrkans tidiga historia utan överdriven fromhet och högtidlighet.

– Jag vill visa att de tidiga kristna var vanliga människor, personer vi kan relatera till. De hade alla möjliga svagheter och fungerade på samma sätt som vi gör.

I en föreläsningsserie tittar hon närmare på de rika kristna kvinnor som var medlemmar av aristokratin, kvinnor som hade både makt och autonomi.

– Jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. Min favorit är Milania den yngre, född ungefär 380. Henne vill jag skriva en bok om!

Milania var enda barnet i en rik överklassfamilj. Hon ville leva ett asketiskt liv, men tvingades gifta sig. Men hennes barn dog och hon lyckades övertala sin man att de skulle leva i celibat.

– Hon säljer all sin egendom, grundar kloster, diskuterar politik och ekonomi, reser runt i hela Romarriket, träffar Augustinus, besöker ökenfäderna, åker till Konstantinopel. Genom Milania får vi redskap att förstå den kontext som de tidiga kristna levde i.

Day ger inte sina elever några tillfällen att sitta tysta för sig själva under föreläsningarna.

– De måste vara aktiva och jag tvingar dem att delta i samtalen. På den här punkten märks en stor skillnad mellan engelska och finska studenter, de finska är inte vana att delta aktivt. Det går trögt i början, men när mina finska elever väl kommer igång är det svårt att få tyst på dem.

Utanför lådan

Juliette Day är den första utländska akademikern som innehar en tjänst vid teologiska fakulteten i Helsingfors.

– Inom de humanistiska diciplinerna är procenten låg, i de tekniska högre. Men i Oxford var andelen utländska akademiker 40 procent – det är ljusår från situationen i Finland.

Hon säger att de studenter som kommer till Finland ser landet som ett exotiskt alternativ. Få hade kommit om det inte var för att inga terminsavgifter uppbärs. Hon är mycket tveksam till politikernas planer på att avgiftsbelägga studierna för utlänningar.

– Står valet mellan Helsingfors och Paris väljer de flesta Paris.

Hon säger att grejen med att ha människor från olika länder och olika akademiska traditioner vid universiteten är att de här människorna tillåter andra att överväga alternativa sätt att göra saker på.

– Har du verkat hela ditt liv i samma akademiska tradition kommer du att fortsätta att gå i samma riktning, även om du stöter på problem som skulle kräva nya riktningar.

Day menar att de utländska studenterna berikar föreläsningssalarna. De har en annan kunskapsbas och ett annat sätt att se på saker. Som ett exempel jämför hon finska och engelska studenter.

– De finska studenterna har ofta en mycket gedigen kunskap, men deras tröskel att göra egna analyser är hög. De engelska kan ha svag kunskap i ett ämne, men kommer ändå med självsäkra analyser och argument.

Hon uppmanar beslutsfattarna att tänka efter noggrant.

– Ni måste välja hurudant land ni vill vara – ett isolerat land eller ett land som har saker att säga världen. Jag vet att Finland har stor potential och att forskningen håller hög kvalitet. Men om regeringen vill stänga vägarna utåt så kommer det att bli problematiskt. Ni är ett litet land – ni behöver många vänner.

Christa Mickelsson



profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58