Liisa Mendelin tror inte att de människor som jobbar med att framställa smarttelefoner i utvecklingsvärlden har ett fritt val.

Ringer mera rättvist med sin Fairphone

liisa mendelin. Det går att tillverka smarttelefoner utan att arbetstagare på andra sidan jorden behöver jobba under slavlika förhållanden. Liisa Mendelin använder en Fairphone, den lite rättvisare telefonen. 9.1.2015 kl. 09:27

Vad är en Fairphone?

– Fairphone är en telefon som tillverkats under så rättvisa och miljövänliga förhållanden som möjligt, berättar teologiestuderande Liisa Mendelin, som använt sin Fairphone sedan i höstas.

Varför köpte du en Fairphone?

– Första gången jag hörde om den behövde jag inte en ny telefon. Men senare började min dåvarande telefon krångla, och eftersom jag verkligen behövde en ny bestämde jag mig för Fairphonen.
– Att tillverkarna försöker göra den så rättvis som möjligt är viktigt för mig. Fairphonen verkar vara den enda smarttelefonen vars produktion är öppen, så att man vet varifrån råvarorna hämtas och hur de som jobbar i produktionsprocessen har det.

Hur mycket vet man om telefonens ursprung?

– Jag är inte expert. Men sajten rattviselektronik.wordpress.com, där elektronikföretag granskas, gav Fairphonen ett ganska gott betyg.

– Den är inte rättvis till hundra procent, men målet är att alla komponenter ska vara det. Företaget har jobbat väldigt mycket med dem som levererar mineralerna till telefonen, så att arbetarna i gruvorna behandlas rättvist. Företaget har också offentliggjort videoklipp från fabrikerna, och det säger ganska mycket. Till exempel Apple berättar inget om sin produktion – det är som om deras elektronik bara magiskt uppstår.

– Så vitt jag vet är huvudmålet inte att göra vinst, utan att visa för resten av elektronikbranschen att det går att göra smarttelefoner på ett mera rättvist sätt.

Varför är det viktigt för dig att konsumera rättvist?

– Jag tycker inte att det finns någon rättvisa i att människor arbetar för svältlöner i dåliga förhållanden för att vi i västvärlden ska ha billiga produkter. I kristna termer kunde man kanske säga att Gud har skapat alla lika mycket, och att alla är ett. Jag tycker att det enda medmänskliga alternativet är att se det globala perspektivet – våra liv här påverkar ju i allra högsta grad hur andra människors liv ser ut på andra sidan jorden.

Men har inte kapitalismen också fört med sig mycket gott till utvecklingsländerna?

– Om man säger att den bara fört gott med sig, talar man nog för en ganska romantiserad bild av kapitalismen och vad den gör på de här ställena. Att en företagsjätte kommer till ett u-land och startar en fabrik kan föra med sig goda saker, som tillgång till internet och arbetsplatser. Men att ta anställning där är inte ett fritt val utan en överlevnadsfråga. Det är sällan som människorna där kan förhandla om sina arbetsvillkor och löner eller vara fackanslutna. Det är inte svartvitt, och det finns förstås undantag. Men i många fabriker utnyttjas människors utsatta situation.
– Ett företag som etablerar sig i ett utvecklingsland gör det sällan med ett långsiktigt perspektiv. Så fort lönerna blir lägre någon annanstans flyttar produktionen dit i stället. Därför är arbetstagarna i en väldigt svår förhandlingssituation. De kan inte kräva högre löner, för då flyttas produktionen till ett land där man inte gör det, eller där levnadsstandarden är ännu lägre.

Hur har Fairphonen fungerat?

– Jag har haft den i några månader och har varit jättenöjd. Operativsystemet är android och alla appar jag velat använda har fungerat på den. Den har plats för två simkort, och det tycker jag är bra.

Är du missnöjd med något?

– Jag är eventuellt lite besviken på kameran, men då är jag också väldigt kräsen. I början hade jag lite svårigheter med att konfigurera telefonen till mitt sim-kort, men fick snabbt hjälp på Fairphones stödsidor. Om den skulle gå sönder är det kanske inte lika lätt att få den fixad, men jag antar att jag i så fall skulle skicka den till Amsterdam. Men än så länge har den fungerat utan problem.

Vad kostar den?

– Ungefär 300 euro, inklusive laddaren. Den laddas med vanlig micro-usb.

Hur gör man om man vill ha en Fairphone?

– Man beställer en från deras hemsida. De har hittills gjort två partier, à 20 000 telefoner. De gör små partier för att kunna säkerställa att den blir rättvis. Jag måste själv vänta i några månader på min telefon. Det var okej, eftersom jag visste att den är mera rättvis.

FAIRPHONE
- Initiativet startade ursprungligen 2010 för att höja medvetenheten om konfliktmineraler och de krig de eldar på i Demokratiska republiken Kongo.
- Företaget med bas i Nederländerna har 31 anställda.
- Knappt 60 000 telefoner har sålts.
- Verksamheten finansieras helt utan donationer och riskkapital.
- Tekniska detaljer och mer information finns på fairphone.com.

Christa Mickelsson



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54