Själen får inte glömmas

Handlar EU om något annat än krisekonomi längre? Vad har EU med min församling och mig som församlingsmedlem att göra? Frågorna inför EU-valet går till Lena Kumlin som jobbar heltid med EU-frågor i kyrkan. 27.3.2014 kl. 09:41

Vad har Europeiska unionen (EU) med finska kyrkan att göra?
– EU-gemenskapen bygger i grunden på vissa gemensamma värderingar så som rättvisa, jämlikhet, solidaritet, demokrati med mera. Till kyrkans samhälleliga ansvar hör att följa med beslutsfattandet och se till att EU lever upp till de här gemensamma värderingarna. Det gör vi genom påverkansarbete på många olika nivåer. Dels försöker vi konkret påverka lagstiftningen både på nationell och EU-nivå, dels för vi fram ett kristet perspektiv på ett mer generellt plan som gällande klimatpolitik, socialpolitik och migrationsfrågor. Till exempel arrangerade vi nyligen ett diskussionsforum kring den europeiska värdegrunden för finländare som arbetar i Bryssel inom olika områden. Det är tyvärr möjligt att jobba väldigt länge på EU-nivå, var och en inom sin lilla nisch, utan att diskutera de stora värdefrågorna som ligger till grund för hela unionen.

Handlar EU bara om pengar i dag?
– Det gemensamma arbetet för en bättre tillvaro för alla européer kräver givetvis resurser. Men EU:s egentliga syfte är mycket mer än att skapa ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. I grunden är EU ett fredssamarbete och unionens uppgift är att främja de gemensamma europeiska värderingarna som hela unionen bygger på. Det är frågan om den andliga grundstrukturen för vår kulturella sfär, om ”Europas själ” som Jacques Delors, fransk politiker och Europeiska kommissionens tidigare ordförande, kallade den. Kanske är det särskilt viktigt att vårda själen just nu när attityderna i samhället verkar hårdna.

Hur gör vi det då, vårdar EU-själen?
– Vi borde kanske fråga oss vad europeisk solidaritet verkligen betyder? Hur behandlar och bemöter vi de allra mest utsatta medborgarna? Hur kan vi bekämpa fattigdom och social utestängning? Vår ärkebiskop Kari Mäkinen förde till exempel nyligen fram de papperslösa i ett tal på Kyrkans EU-delegations vårmöte. Det finns många européer som saknar rösträtt. Sedan kan man också tänka på alla de goda saker som vi fått genom EU, fri rörlighet till exempel, som många unga och studerande drar stor nytta av. Men det tar vi redan nästan för givet. Vad vi egentligen skulle behöva är en starkare europeisk berättelse, en tradition för dagens unga generation. Men grundidén med EU är ju att arbeta tillsammans, att samla våra krafter, i stället för att var och en pysslar för sig själv.

Vilka frågor ligger på ditt arbetsbord just nu?
– Vårens val är förstås väldigt aktuellt just nu. Senare under våren kommer Kyrkostyrelsen att publicera en ny EU-bidragsguide för den kyrkliga verksamhetssektorn. Det finns en hel del möjligheter att söka EU-bidrag för både verksamhet och fortbildning i församlingarna. Idén är att föra EU:s målsättningar vidare men genom gräsrotsverksamhet som själva unionsapparaten har lite svårt att producera. Integration, bekämpning av fattigdom, fortbildning – det är frågan om verksamhet som egentligen passar väldigt bra inom just församlingar. Vår avsikt är att försöka inspirera och entusiasmera exempelvis församlingar att ta till sig de möjligheter EU:s nya programperiod för med sig.

Hur viktigt är vårens EU-val för unionens framtid?
– I senaste valet låg röstningsprocenten i Finland under den totala procenten för hela EU. Men om vi inte röstar så är det ju som att lyfta händerna i luften och ge upp. Jag vet att EU kan kännas avlägset och att man lätt tappar bort sig i alla ekonomiska frågor men i själva verket fattas många av besluten väldigt nära oss, det är högsta grad vi här hemma som bestämmer i mångt och mycket fast det kanske ser ut som EU-beslut ”från ovan”. Det här valet är dessutom extra viktigt eftersom de parlamentariker vi nu väljer in har större maktbefogenheter än de som nu avgår.


EU-VALET 25 MAJ: ETT ANNORLUNDA VAL
• Valet 2014 är det första EU-valet sedan Lissabonfördraget trätt i kraft. Parlamentet har i och med Lissabonfördraget fått flera nya uppgifter och därmed också större beslutsmakt än någonsin tidigare.


• Kyrkan kommer att publicera egna valteser i början av april. Det ordnas också en egen kandidatutfrågning i Helsingfors domkyrkas krypta den 28 april.

Nina Österholm



Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08