– De religiösa ledarna borde stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner, anser Antoon Geels.

Bortom den egna trosidentiteten

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55

I slutet av 1990-talet gjordes survey-undersökningar i en rad Europeiska länder. Bland de påståenden som ställdes fanns denna om gudsbilder: ”Jag tror att Gud är något som finns inne i varje person, inte något som finns där ute någonstans”.

– Undersökningens resultat speglar en intressant förskjutning i gudsbilden från en transcendent(frånvarande/bortom) till en immanent(närvarande/inneboende) gud. Religionen individualiseras, vilket kan medföra en avtraditionalisering, ett minskat beroende av dogmatiska låsningar, en öppning för pluralistisk mångfald.

Det här säger Antoon Geels som är emeritusprofessor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet (Centrum för teologi och religionsvetenskap).

Han vill argumentera för något som han kallar för en ”glokal” spriritualitet.

– Det är en kombination av orden lokal och global. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar eller livstolkningar.

– Problemet är att vi tenderar att tänka och handla enligt mönstret vi-och-dom istället för bara vi. Att göra upp med vi-och-dom tänkandet är därför en grannlaga uppgift.

Geels nämner exempel på gemensamt tankestoff som finns både i alla stora världsreligioner och i den nya spiritualiteten.

– För det första tanken på gudomlig immanens, att Gud är närvarande i allt, för det andra att denna inneboende kraft kan förverkligas av människan genom andlig mognad. För det tredje en symbolisk och allegorisk syn på heliga skrifter och för det fjärde jämlikhet.

Det universalistiska budskapet är överordnat

Geels säger att den nyandliga gudsbilden är mycket vanlig inom mystiken: Gud är i världen och samtidigt bortom den.

– Det är vad många av den klassiska mystikens representerar länge har hävdat. Det finns med andra ord paralleller mellan äldre mystik och nutida andlighet.

Från den judiska traditionen lyfter Geels fram Rabbi Abraham Isak Kook (1865-1935) som försökte bygga broar mellan religionerna.

– Enligt Isak Kook är det universalistiska budskapet överordnat. Andliga sanningar är så omfattande, så rikhaltiga, att det är omöjligt att uttrycka dem genom en enda religion, ett enda prisma. Alla mänskliga sanningar är partiella, glimtar av en verklighet som vi aldrig till fullo kan bli varse. Alla absoluta sanningsanspråk avvisas av rabbi Kook.

Geels menar att de olika religionerna, eller visdomstraditionerna som han helst kallar dem, måste ses som komplementära livstolkningar.

– Det är en utmaning för de religiösa ledarna att stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner. På det sättet närmar vi oss Gud, menade Kook, den Gud som är ”god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat” (Psalm 145:9).

Läs hela artikeln i KP 11.

Tomas von Martens



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54