För att försäkra sig om att ens vilja förverkligas efter döden kan man upprätta ett testamente.

Sista viljan förverkligas med testamente

döden. Då en nära anhörig går bort följer chock och sorg. I den situationen vill man inte ägna sig åt byråkrati, detektivarbete och släktfejder. Genom att ordna sina angelägenheter innan man dör kan de anhöriga undvika en del bekymmer. 11.2.2014 kl. 12:05

Det är inte direkt sprittande att tänka på det praktiska som ska ordnas efter ens död.

– När någon går bort följer en otrolig mängd byråkrati, säger Max Lindholm som är jurist och kunnig i kvarlåtenskapsfrågor.

Han säger att man gör klokt i att inte undvika de här frågorna under sin livstid.

– Tänk på den tid som används för att planera antågandet av ett nytt liv. I relation till det använder få ens en tiondel av energin för att planera den sista resan, som vi alla oundvikligen står inför en dag. Men jag tror att alla kan hålla med om att det är skönt att veta att de sakerna sköts enligt din egen vilja.

Enligt Max Lindholm är det relativt vanligt att det blir ogjort.

– Det finns många fall då också högt utbildade människor inte tänkt på att ordna sina angelägenheter. Det kan bli besvärligt om den kvarstående makan aldrig har skött familjens ekonomi. De kvarlevande kanske inte har en aning om huruvida det finns ett testamente och var det i så fall rent fysiskt finns.

Till de praktiska arrangemangen efter döden hör som några exempel avslutning av telefonabonnemang och prenumerationer och avslutande av bankkonton, för att inte tala om planering av begravningen. Bouppteckningen måste göras inom tre månader, om man inte får tilläggstid från skatteförvaltningen.

– Någon måste ta hand om boet och oftast är det den kvarlevande makan som gör det. Om den som dött är änkling/änka eller ensamstående sköter en släkting saken, och det är inte helt ovanligt att det föds tvister om vem som ska göra det. Släktingar kan ha olika åsikter om hur till exempel ett familjeägt företag ska skötas.

Läs mera i KP 7/2014.

Christa Mickelsson



PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02