Prästen Kent Danielsson är utbildad meditationslärare och håller meditationskvällar och retreater.

Här rinner du fram

Prästen Kent Danielsson har i tjugo års tid försökt återinföra meditationen i den finländska kristna kulturen. Meditation främjar hälsan och öppnar dörrar till en större förståelse av evangelierna, menar han. 3.1.2014 kl. 16:04
Sätt er så ihopsjunket ni bara kan och ta sedan tag i en hårtofs och dra er upp.

Kent Danielsson instruerar den lilla gruppen vid altaret hur de ska sitta rätt på meditationsdynorna.

– Gunga fram och tillbaka tills ni hittar rätt sittposition.

De flesta sitter på små, mjuka, runda dynor och andra på bönepallar. Benen har vi placerade snett under oss.

– Kroppen ska likna ett Eiffeltorn, säger han och gör en gest från knäna, stommen, till huvudet, toppen.

Han slår sakta i en klocka och den dova klangen fortplantar sig i den dunkelt upplysta kyrkan. En djup tystnad sänker sig över de samlade. Utanför fönstren ligger mörkret tätt och ljusen på altaret sprider ett behagligt sken över de mediterande ansiktena.

Det är första gången jag mediterar och jag har fullt sjå med att hålla tankarna borta. Jag alternerar mellan att räkna mina andetag och att säga Jesusbönen i takt med andningen, två knep för att få fokus bort från tankarna. Men med några sekunders intervaller nästlar de sig ändå in och jag känner frustrationen stiga.

Efter tjugo minuter är det dags för meditationens andra fas: den meditativa gången. Vi reser oss upp och går sakta runt i kyrkan. Sedan är det igen ett tjugo minuters pass sittande innan ett sista klingande ljud avbryter sessionen.

Erövrar kyrkan på nytt

Jag reser mig upp på somnade ben och berättar för Kent Danielsson om mina svårigheter. Han säger att det är viktigt att inte börja kriga med sina tankar, utan se dem som moln som flyter förbi. Övning ger färdighet.

– Med tiden blir avståndet till tankarna längre, säger han med ett leende.

Själv har han sysslat med meditation i 25 års tid och är en utbildad meditationslärare. Han har hållit i meditationsretreater och anordnat meditationskvällar i flera församlingar. Den senaste är Mariehamns församling, där han håller meditation en gång i veckan.

– Intresset går i vågor, senast var vi fem stycken och nu cirka tio.

Han säger att meditationen lockar människor som kanske annars inte deltar i kyrkliga förrättningar och evenemang.

– Det här är ju inte gudstjänstfolk. Meditation är en rörelse där folk igen erövrar kyrkan och säger ”kyrkan är vår”, säger han och pekar mot kuddarna som står uppradade längst fram i kyrkan, vid altaret.

Inspirerad av zen-traditionen

Man kan tro att meditation är ett nytt inslag i den kristna kulturen, inspirerad av österländska traditioner och zen-meditationen. Men meditation, eller kontemplativ tystnad som det heter i kristna termer, har funnits i vår religion sedan urminnes tider.

– Redan hos kyrkofäderna finns det utsagor om hur man sitter tyst och ber Jesusbönen i takt med andningen. Det är en del av den kristna traditionen sedan 200-talet.

Men meditationen är en tradition som mystifierats och tappats bort i takt med moderniseringen av kyrktradtionerna. Den gjorde sin comeback på 60-70-talet i form av zen-meditationen.

– När människan sedan upptäckte vad det handlade om och läste de gamla kyrkofäderna upptäckte hon att ”hej, här finns det ju, samma sak”. Man tog lite av en omväg tillbaka.

Den meditationsform som Kent Danielsson utövar och lär ut är inspirerad av zen-traditionen. Men han poängterar att det finns många sätt att meditera och ingen form är mer ”rätt” än en annan.

– Det finns också klostrens inre bön och kontemplativa sång.

Meditation innebär tystnad och eftertanke i en allt mer tjattrig och hektiskt värld.

– Men det krävs övning för att komma i kontakt med den djupa tystnaden.

Från akvariet till havet

För Kent Danielsson har meditationen varit ett sätt att komma i kontakt med rötterna till sin tro, att förstå och återerövra kristendomen.

– När jag läser evangelierna nu, känner jag igen det. Jag vet vad de pratar om. Det har blivit ett stort äventyr att återupptäcka kristendomen utifrån tystnaden.

Han jämför det med att först se fiskar i ett akvarium och sedan stiga ner i havet och förstå fiskarnas ursprung och se deras verkliga livsförhållanden.

– Sen kommer man tillbaka och kan säga ”jag vet vad det här handlar om, jag har varit i havet”.

Han säger att akvariekyrkan ibland kan bli instängd och vattnet kan bli dåligt. Man börjar strida om fiskarnas namn och betydelse och fäster sig vid detaljerna. Meditationen blir då det som rör om i akvariet, som för med sig nytt, friskt vatten, ny förståelse.

– Det är en kunskap man bara kan få i den djupa tystnaden.

I Sverige har meditation i kyrkorna blivit allt vanligare, men i Finland är det ännu relativt nytt.

– I Sverige finns det i snart 300 kyrkor och också i Norge är det vanligt.

Danielsson tror att orsaken till att meditationen först på senare tid återupptagits i kyrkan är att man varit för upptagen med att tänka i stället för att känna.

– Man är väldigt upptagen av en intellektuell begreppsvärld. Med tanken försöker man förstå och med intellektet försöker man förklara och få det att fungera. Men i kyrkan har den kontemplativa bönen funnits från början, det är ryggraden i kyrkans lära.

Orsaken till att meditation blivit populärare med åren, både inom och utanför kyrkan, är behovet av tystnad och eftertanke. Danielsson beskriver stora tystnaden som att träda in i sitt inre slott.

– I det vanliga livet kämpar du på barrikaderna. Du tänker, du jobbar, du presterar. Men när du tystnar börjar du sjunka ner i ditt slott. Det går inte med viljans eller tankens kraft, det är en gåva. Du har erfarit dig själv på djupet, du har erfarit den plats där du rinner fram. Tystnad är helande.
Heidi Hendersson



coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41