Jul enligt mjölkningstiderna

Mjölkbondens familj firar jul mellan ladugårdstiderna. Som jordbrukardotter har jag fått utsträcka julevangeliets närhet till djuren ända till de livs levande kornas idisslande. 21.12.2013 kl. 14:00
Jag firar min jul med i stort sett samma människor som jag firat jul med hela mitt liv. Just nu förbereder jag mig mentalt för en julafton som blivit av med sina tidsramar.

Jag växte upp med föräldrar vars arbetsplats var ett klädbyte och ett hundratal steg bort från hemmet. Hemma hos mig var det inte bara när juldagsmorgonen glimmade som man gick till stallet. Årets alla morgnar väntade utfodringen, mjölkmaskinen och utgödslingsanläggningen och framför allt korna med tunga juver och eftertänksam nyfikenhet. Varje kväll upprepades proceduren.

Livsstil för hela familjen

Medan andra barn betraktade julkrubbans plastiga nötkreatur ingick livs levande kor i mina egna julaftnar. Fast det ska sägas förstås – korna var i första hand något som sysselsatte föräldrarna medan jag själv oftast fördrev tiden med tevens julprogram i väntan på att mjölkmaskinen skulle tystna så att julklappsutdelningen kunde börja.

Att vara jordbrukarbarn är kanske ännu mera en fråga om identitet än vad det är att vara lärarbarn eller ingenjörsbarn. Det är inte för inte som man talar om familjejordbruk. Mjölkkor innebär en bundenhet som utformar sig till en livsstil – inte bara för bönderna själva utan för hela familjen. I den livsstilen ingår en julafton vars tidsramar formas av det dagliga arbetet i ladugården.
Nu är ladugården hemma på gården tömd. Mjölkmaskinen har tysnat och inga kor sträcker längre nyfikna och fuktiga mular mot en när man går genom mittgången.

Det är den här förändringen som för mig till frågan: hur lägger man upp en julafton där familjen är sig lik men tidsramarna saknas? Hur vet man att det är dags att öppna julklapparna om ingen kvällsmjölkning har ägt rum?

Mjölkkorna var de vuxnas ansvar. Som barn kunde jag delta eller låta bli under julen. Höstskörd och höbärgning var för länge
sedan avslutade, betessläppet låg långt i fjärran och arbetstakten var lugnare i midvintertid.

Julmorgon bland korna

Som vuxen har jag hoppat in som avlönad avbytare på hemgården. Många gånger har det varit min verklighetskontakt, en lyx jag kunde unna mig när jag behövde bli påmind om att vardagen med mjölkkor fortfarande är lite gulligare på bild än vad den är i verkligheten. Ett minnesvärt år jobbade jag som avbytare under självaste julafton och fascinerades av att det var det enda heltidsjobb jag kunde utföra utan att ge avkall på andra jultraditioner än julaftonens sovmorgon. Allt det andra: julmiddagen, julbönen i kyrkan, ljusen på gravgården och julklappsutdelningen passade redan in i timmarna omkring morgonens och kvällens arbetspass. En annan jul firade jag juldagsmorgon genom att dra på mig arbetskläderna efter julottan.

Som jordbrukardotter blir man lätt aningen blasé. När andra blir saliga över ett besök i ladugården och förtjust låter kalvarna suga på fingrarna har man redan sett allt det där. Inte heller de fullvuxna korna känns spännande i sin storlek för den som sedan barnsben fått höra att man ska se efter var man har sina fötter så att korna inte trampar på dem i misstag.
Men den där juldagsmorgonen när julottan övergick i ladugårdsvardag, medan himlen sakta rodnade och ljusnade utanför fönstren, då var ladugårdsvardagen faktiskt lite magisk. Storheten i livet kom mig lika nära som när man ser en kalv födas. Julevangeliet ljöd fortfarande i mitt huvud efter läsningen i kyrkan och lade sig vackert till rätta mellan djurkropparna. Utanför fönstret påbörjade solen sin långsamma decembervandring och fick himlen att glöda i varma pasteller. Intill mig idisslade korna på precis samma sätt som i ett stall i Betlehem för länge sedan.
Erika Rönngård
Jeremy Bengts



RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00