Redan nu är det möjligt för en skola att i sin läroplan erbjuda extra ”tillämpade kurser” som kan bygga på diskussion och dialog mellan olika religioner. – Men vilken skola har råd med det i dag, frågar Sabine Mulari som undervisar religion i Kimitoöns skolor. Foto: Maria Manelius

Elever är inte experter

Det finska högstadiet på Brändö i Helsingfors har skrivit ihop en egen läroplan där man delvis slår ihop de olika åskådningsundervisningarna till gemensamma lektioner. Det är olagligt enligt gällande regler.
24.8.2013 kl. 12:00
Brändöskolans rektor Lauri Haila marknadsför sin ”civila olydnad” med påståendet att ”om representanter för de olika religionerna på en del timmar kan föra en dialog i etiska frågor till den del som innehållet är det samma, så finns det inte annat än vinnare”.

– I högstadiet kan man inte göra så här, säger Sabine Mulari, högstadie- och gymnasielärare på Kimitoön och svensk representant i styrelsen för det finska religionslärarförbundet.

Hon säger att fast man som i Brändöskolan har 40 olika nationaliteter representerade kan man inte utnyttja högstadieelever för en religionsdialog. Ansvaret att vara ”expert” på sin religion är för stort. Eleverna är dessutom för unga för att klara av en så här kvalificerad diskussion, säger hon.

– De känner inte tillräckligt bra sitt eget kulturarv för att kunna diskutera. Många vuxna klarar inte heller av det.

Mulari tycker att media ofta ger en falsk bild av verkligheten genom att framställa alla muslimer som mycket religiösa.

– Det finns sekulära muslimer liksom det finns sekulära katoliker och ortodoxa.

Gemensamma lektioner skulle ge minoritetsreligionerna ännu färre timmar för deras eget material som ändå måste läras ut.

Rektor på laglös mark

Suaad Onniselkä är matematiklärare i Helsingfors med kompetens att undervisa i islam. Hon säger att Finland har förbundit sig vid FN:s deklaration om barnens rättigheter. Deklarationen ger barn rätt att bli undervisade i sin egen tradition när det gäller etiska och religiösa frågor.

– Religionerna har i stort ganska likadana etiska principer, säger hon. Men undervisningen i egen religion är till för elevens rätt att lära sig den egna traditionens synsätt.

Onniselkä säger liksom Mulari att det är orimligt att tvinga högstadieelever att representera sin religion. Långt ifrån alla känner sitt kulturarv och för unga muslimer är skolans religionsundervisning ofta den enda platsen att diskutera vad det innebär att vara muslim i Finland.

– Har man många invandrarelever i skolan blir religionsklasserna normalstora klasser, säger hon  med erfarenhet från sin egen skola i Ärvings i östra Helsingfors
Läroplanerna binder den enskilda lärarens arbete. Livsåskådning och religion har helt olika läroplaner, det är som att lära ut geografi och biologi gemensamt, säger Onniselkä.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00