Temat intelligens, ateister och troende strandar redan på avsaknaden av gemensamma definitioner, säger fil.dr Carina Nynäs om rapporten som platsat i bland annat Aftonbladet. FOTO: May Wikström

”Smartare ateister är rena dumheter”

Påståendet att religiösa är mindre intelligenta än icke-troende har inte fått fotfäste – varken hos forskare eller i kyrkliga kretsar. Vi kan vara intelligenta på många olika sätt, säger Carina Nynäs.
23.8.2013 kl. 11:32
– Normalt sunt förnuft inser att det här inte är seriös vetenskap utan snarare en styrd vinkling av fördomar, det vill säga ren ickeintelligens, kommenterar filosofie doktor och författaren Carina Nynäs det senaste forskningsresultatet gällande tro och intelligens.

Enligt en nyligen publicerad amerikansk forskningsrapport finns ett negativt samband mellan religiositet och intelligensnivå. Reaktionerna – främst på sociala medier – har inte låtit vänta på sig.

Kent Danielsson, kaplan i Mariehamns församling, ifrågasätter starkt hur det ens är möjligt att bedriva forskning av det här slaget.

– Det är absolut inte rumsrent i vårt samhälle att mäta intelligens på troende människor.

Det är som att undersöka intelligensnivån hos invandrare och jämföra dem med infödda finländare. Det skulle vara rasism i hög grad och ärekränkning.

– I huvudsak är det inte en teologisk fråga, utan en människorättsfråga. Vi har religionsfrihet och ingen skall behöva ifrågasätta sin intelligens för det, säger Danielsson.

Ateist kontra troende

Nynäs ser personligen inget behov av en dylik undersökning och tycker att forskningen från första början är ogenomförbar.

– Det är lika omöjligt, rent vetenskapligt, att försöka visa att ateister har en högre analytisk intelligens som det är att påstå att troende har en högre emotionell intelligens än ateister.

Dessutom, påpekar Nynäs, lider forskningen av grundläggande brister.

– Om en vetenskaplig undersökning överhuvudtaget ska göras på temat ”intelligens, ateister kontra troende” måste den klart definiera vad intelligens egentligen är. Det samma gäller begreppen troende och religion.

– Undersökningen kommer att stranda redan här eftersom det inte går att få fram entydiga definitioner som alla kunde vara överens om, säger Nynäs.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34