forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Abortfrågan är juridiskt svår

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.
16.8.2013 kl. 12:31
Europarådets parlamentariska församling antog år 2010 en resolution som gör det möjligt för vårdpersonal och till och med hela sjukhus att vägra utföra aborter.
 
– Juridiskt är denna resolution inte direkt bindande, men bör tas i beaktande, säger Johannes Heikkonen som är doktorand i statsförfattningsrätt vid Turun Yliopisto. Hans specialområde är religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.

Historien bakom Europarådets beslutet är intressant. Ursprungligen var syftet att anta en resolution som de facto skulle skydda gravidas rätt till abort. Resolutionen skulle reglera vårdpersonalens möjlighet att av samvetsskäl neka att utföra aborter.

– Det att resolutionens innehåll blev, så gott som, helt omvänt bevisar hur problematisk den här frågan är i Europa överlag, säger Heikkonen.

Rätt att neka abort finns

Någon form av rätt att neka att utföra abort finns i det flesta Europeiska länder, men inte alltid som en lagstiftad stadga. Enligt Heikkonen är det läget också i Finland.

– Vi har inget stadgande om rätten att neka att utföra aborter, men de facto har vårdpersonalen oftast möjlighet att undvika situationer som är problematiska för dem själva.

Johannes Heikkonen tycker att det skulle vara vettigt att konkret utreda hur situationen ser ut i praktiken, för att få en klar bild av frågans olika sidor och proportioner.

– Att stifta en lag i den här frågan skulle vara problematiskt eftersom man också måste ta moderns rätt till abort i beaktande. Man måste också överväga hur långt rätten att vägra att utföra aborter skulle sträcka sig inom organisationsstruktureren.

En möjlighet skulle enligt Heikkonen vara att man besluter att till vissa yrken hör förpliktelser som alla av samvetsskäl inte kan acceptera. Det skulle leda till att dessa personer inte kan utöva just det yrket.

– Det finns inga lätta svar på de här frågorna. Därför är det nödvändigt att frågan om abort diskuteras offentligt, och att de juridiska alternativen ställs mot varandra.
Gränsen mellan privat och offentligt, med tanke på religion och samvete, har blivit problematisk på ett nytt sätt. Religion är inte längre privat på samma sätt som för omkring 20 år sedan.

– Samtidigt finns det ett starkare krav på att offentligheten och speciellt staten borde hålla sig neutral i förhållande till olika religioner. Religion skapar med andra ord konflikter inom samhället, som vi behöver nya sätt att hantera, säger Heikkonen.

Upplevs som privat fråga

En sätt är att diskutera de här frågorna, men det kan vara svårt speciellt i frågan om abort eftersom den för många upplevs som en privatsak.

– Att se abort som en privat fråga är trots allt ett politisk ställningstagande i sig själv, säger Heikkonen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41