forskaren Johannes Heikkonen tycker att det är viktigt att vi tar både religiösa och andra åsikter på allvar. Foto: Johanna Bruun.

Abortfrågan är juridiskt svår

Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.
16.8.2013 kl. 12:31
Europarådets parlamentariska församling antog år 2010 en resolution som gör det möjligt för vårdpersonal och till och med hela sjukhus att vägra utföra aborter.
 
– Juridiskt är denna resolution inte direkt bindande, men bör tas i beaktande, säger Johannes Heikkonen som är doktorand i statsförfattningsrätt vid Turun Yliopisto. Hans specialområde är religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet.

Historien bakom Europarådets beslutet är intressant. Ursprungligen var syftet att anta en resolution som de facto skulle skydda gravidas rätt till abort. Resolutionen skulle reglera vårdpersonalens möjlighet att av samvetsskäl neka att utföra aborter.

– Det att resolutionens innehåll blev, så gott som, helt omvänt bevisar hur problematisk den här frågan är i Europa överlag, säger Heikkonen.

Rätt att neka abort finns

Någon form av rätt att neka att utföra abort finns i det flesta Europeiska länder, men inte alltid som en lagstiftad stadga. Enligt Heikkonen är det läget också i Finland.

– Vi har inget stadgande om rätten att neka att utföra aborter, men de facto har vårdpersonalen oftast möjlighet att undvika situationer som är problematiska för dem själva.

Johannes Heikkonen tycker att det skulle vara vettigt att konkret utreda hur situationen ser ut i praktiken, för att få en klar bild av frågans olika sidor och proportioner.

– Att stifta en lag i den här frågan skulle vara problematiskt eftersom man också måste ta moderns rätt till abort i beaktande. Man måste också överväga hur långt rätten att vägra att utföra aborter skulle sträcka sig inom organisationsstruktureren.

En möjlighet skulle enligt Heikkonen vara att man besluter att till vissa yrken hör förpliktelser som alla av samvetsskäl inte kan acceptera. Det skulle leda till att dessa personer inte kan utöva just det yrket.

– Det finns inga lätta svar på de här frågorna. Därför är det nödvändigt att frågan om abort diskuteras offentligt, och att de juridiska alternativen ställs mot varandra.
Gränsen mellan privat och offentligt, med tanke på religion och samvete, har blivit problematisk på ett nytt sätt. Religion är inte längre privat på samma sätt som för omkring 20 år sedan.

– Samtidigt finns det ett starkare krav på att offentligheten och speciellt staten borde hålla sig neutral i förhållande till olika religioner. Religion skapar med andra ord konflikter inom samhället, som vi behöver nya sätt att hantera, säger Heikkonen.

Upplevs som privat fråga

En sätt är att diskutera de här frågorna, men det kan vara svårt speciellt i frågan om abort eftersom den för många upplevs som en privatsak.

– Att se abort som en privat fråga är trots allt ett politisk ställningstagande i sig själv, säger Heikkonen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14