Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Ingen orsak att klippa banden

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda.
8.8.2013 kl. 10:03
– Om man tittar på kyrkan ur en mer historisk synvinkel så har det gradvis skett en utveckling som lett till det system vi har i dag. Och det är inte samma system som en statskyrka, säger Clas Abrahamsson, notarie vid Domkapitlet i Borgå stift.

Alltsedan mitten av 1800-talet har relationen mellan kyrkan och den finska staten medvetet mattats av. Så sent som 2000 försvann presidentens rätt att utnämna biskopar.
I dag har kyrkan sedan länge en egen kyrkolag, förvaltning, ekonomi och ledning. Till exempel är det kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, som stiftar och ändrar på kyrkolagen. Den juridiska koppling som fortfarande finns kvar är riksdagens uppgift att stadfästa kyrkolagen.

– Riksdagen måste främst kontrollera att lagförslagen inte strider med andra lagar, säger Abrahamsson.

Kyrkoordningen däremot, som reglerar mycket av kyrkans inre angelägenheter, går inte via riksdagen.

Nordiska modeller
En jämförelse kan göras med de nordiska grannländerna. Norge och Danmark har enligt boken en statskyrka där staten bestämmer över kyrkan och dess ekonomi är en del av statsbudgeten.

– Där finns ingen kyrkoskatt utan kyrkans utgifter betalas direkt ur statskassan, förklarar Abrahamsson.

Han tror ändå att det finska systemet där skattemyndigheterna bär upp kyrkoskatten orsakar förvirring hos många.

– Det är en tjänst som kyrkan köper av staten. Inte gör de det gratis.

Ett liknande arrangemang finns i Sverige där Svenska kyrkan helt och hållet åtskiljdes från staten år 2000. Deras inkomster kommer från en medlemsavgift av skattekaraktär som inkasseras med hjälp av staten.

Praktiska skäl
Till stora delar handlar det om köptjänster och det bästa exemplet är begravningsväsendet. Med hjälp av samfundsskatten betalar staten för att kyrkan ska kunna erbjuda en begravningsplats åt alla medborgare, församlingsmedlem eller ej.

– Det är en nagel i ögat för många och man tycker att staten understöder kyrkan, säger Abrahamsson. Det är en affär där vi egentligen förlorar då samfundsskatten varierar från år till år.

Utöver begravningsväsendet har kyrkan för statens räkning hand om kulturhistoriska byggnader och en del av befolkningsregistret.

– Folkbokföringen och liknande tror jag vi hellre såg att samhället tog hand om men det skulle i sin tur bara höja på kommunalskatten.

Abrahamsson förutspår att samma sak kommer att hända om kommunerna tar över begravningsplatserna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06