Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Ingen orsak att klippa banden

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda.
8.8.2013 kl. 10:03
– Om man tittar på kyrkan ur en mer historisk synvinkel så har det gradvis skett en utveckling som lett till det system vi har i dag. Och det är inte samma system som en statskyrka, säger Clas Abrahamsson, notarie vid Domkapitlet i Borgå stift.

Alltsedan mitten av 1800-talet har relationen mellan kyrkan och den finska staten medvetet mattats av. Så sent som 2000 försvann presidentens rätt att utnämna biskopar.
I dag har kyrkan sedan länge en egen kyrkolag, förvaltning, ekonomi och ledning. Till exempel är det kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, som stiftar och ändrar på kyrkolagen. Den juridiska koppling som fortfarande finns kvar är riksdagens uppgift att stadfästa kyrkolagen.

– Riksdagen måste främst kontrollera att lagförslagen inte strider med andra lagar, säger Abrahamsson.

Kyrkoordningen däremot, som reglerar mycket av kyrkans inre angelägenheter, går inte via riksdagen.

Nordiska modeller
En jämförelse kan göras med de nordiska grannländerna. Norge och Danmark har enligt boken en statskyrka där staten bestämmer över kyrkan och dess ekonomi är en del av statsbudgeten.

– Där finns ingen kyrkoskatt utan kyrkans utgifter betalas direkt ur statskassan, förklarar Abrahamsson.

Han tror ändå att det finska systemet där skattemyndigheterna bär upp kyrkoskatten orsakar förvirring hos många.

– Det är en tjänst som kyrkan köper av staten. Inte gör de det gratis.

Ett liknande arrangemang finns i Sverige där Svenska kyrkan helt och hållet åtskiljdes från staten år 2000. Deras inkomster kommer från en medlemsavgift av skattekaraktär som inkasseras med hjälp av staten.

Praktiska skäl
Till stora delar handlar det om köptjänster och det bästa exemplet är begravningsväsendet. Med hjälp av samfundsskatten betalar staten för att kyrkan ska kunna erbjuda en begravningsplats åt alla medborgare, församlingsmedlem eller ej.

– Det är en nagel i ögat för många och man tycker att staten understöder kyrkan, säger Abrahamsson. Det är en affär där vi egentligen förlorar då samfundsskatten varierar från år till år.

Utöver begravningsväsendet har kyrkan för statens räkning hand om kulturhistoriska byggnader och en del av befolkningsregistret.

– Folkbokföringen och liknande tror jag vi hellre såg att samhället tog hand om men det skulle i sin tur bara höja på kommunalskatten.

Abrahamsson förutspår att samma sak kommer att hända om kommunerna tar över begravningsplatserna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35