Clas abrahamsson menar att samarbetet mellan kyrka och stat bara är naturligt i ett samhälle där drygt 75 procent av befolkningen hör till kyrkan

Ingen orsak att klippa banden

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda.
8.8.2013 kl. 10:03
– Om man tittar på kyrkan ur en mer historisk synvinkel så har det gradvis skett en utveckling som lett till det system vi har i dag. Och det är inte samma system som en statskyrka, säger Clas Abrahamsson, notarie vid Domkapitlet i Borgå stift.

Alltsedan mitten av 1800-talet har relationen mellan kyrkan och den finska staten medvetet mattats av. Så sent som 2000 försvann presidentens rätt att utnämna biskopar.
I dag har kyrkan sedan länge en egen kyrkolag, förvaltning, ekonomi och ledning. Till exempel är det kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, som stiftar och ändrar på kyrkolagen. Den juridiska koppling som fortfarande finns kvar är riksdagens uppgift att stadfästa kyrkolagen.

– Riksdagen måste främst kontrollera att lagförslagen inte strider med andra lagar, säger Abrahamsson.

Kyrkoordningen däremot, som reglerar mycket av kyrkans inre angelägenheter, går inte via riksdagen.

Nordiska modeller
En jämförelse kan göras med de nordiska grannländerna. Norge och Danmark har enligt boken en statskyrka där staten bestämmer över kyrkan och dess ekonomi är en del av statsbudgeten.

– Där finns ingen kyrkoskatt utan kyrkans utgifter betalas direkt ur statskassan, förklarar Abrahamsson.

Han tror ändå att det finska systemet där skattemyndigheterna bär upp kyrkoskatten orsakar förvirring hos många.

– Det är en tjänst som kyrkan köper av staten. Inte gör de det gratis.

Ett liknande arrangemang finns i Sverige där Svenska kyrkan helt och hållet åtskiljdes från staten år 2000. Deras inkomster kommer från en medlemsavgift av skattekaraktär som inkasseras med hjälp av staten.

Praktiska skäl
Till stora delar handlar det om köptjänster och det bästa exemplet är begravningsväsendet. Med hjälp av samfundsskatten betalar staten för att kyrkan ska kunna erbjuda en begravningsplats åt alla medborgare, församlingsmedlem eller ej.

– Det är en nagel i ögat för många och man tycker att staten understöder kyrkan, säger Abrahamsson. Det är en affär där vi egentligen förlorar då samfundsskatten varierar från år till år.

Utöver begravningsväsendet har kyrkan för statens räkning hand om kulturhistoriska byggnader och en del av befolkningsregistret.

– Folkbokföringen och liknande tror jag vi hellre såg att samhället tog hand om men det skulle i sin tur bara höja på kommunalskatten.

Abrahamsson förutspår att samma sak kommer att hända om kommunerna tar över begravningsplatserna.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49

julmusik. Kyrkorna fylls av ljus, gemenskap och välkända melodier när församlingarna runt om i Borgå stift bjuder in till De vackraste julsångerna. Kantorerna Diana Pandey och Mikaela Malmsten-Ahlsved i Pedersöre församling har valt årets svenskspråkiga sånger. Vi träffades för att tala om årets sångval, personliga favoriter och varför traditionen är så betydelsefull. 3.12.2025 kl. 14:45

julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12