På marknivå är San Clemente en medeltida basilika. FOTO: COLOURBOX

Kyrka i tre våningar

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom.
22.7.2013 kl. 11:55
Vänner av klassiska engelska deckare känner kanske igen den här miljön? Kyrka i centrum av Rom, i tre våningar eller lager – nederst ett Mithras-tempel, på mellanvåningen en tidig kristen kyrka och på marknivån en medeltida basilika. Allt omhändertaget av irländska dominikanermunkar.

Kyrkan där intrigen i Ngaio Marsh’s bok Allt kan hända i Rom utspelar sig finns på riktigt.

Den fascinerande ”trevåningskyrkan” San Clemente ligger bara två stenkast från Colosseum och är helgad åt en av de tidiga påvarna, Clemens I (ca 91-101). Som flera andra av de i mina ögon allra finaste romerska kyrkorna har San Clemente en föga imponerande fasad. Den är vacker men mycket enkel. Det spännande finns på insidan.

I hela Rom lever som känt olika historiska lager sida vid sida eller på varandra. San Clemente är ett typexempel på det här – besökaren får förflytta sig genom seklerna längs smala branta trappor.

Trolsk stämning
Allra längst ner finns det lämningar av ett Mithras-tempel. Vid den tid under första århundradet då kristendomen småningom fick fotfäste i staden Rom fanns det en uppsjö av olika trosriktningar och sekter att välja mellan – inte så olikt vår egen tid.

Förutom den officiella statsreligionen fanns flera egyptiska och persiska trossystem som vann anhängare: gnostisimen, zoroatrismen och kulter som dyrkade till exempel Isis, Serapis eller Mithras och som höll sina sammankomster i privata hem. Myndigheterna tolererade de flesta, förutsatt att de troende i övrigt fyllde sina plikter mot samhället.

Mithraskulten var en av flera mysteriereligioner. Den påminner i viss mån om senare tiders frimureri. Bakom den konkreta världen tänkte sig anhängarna en djupare sanning, en god gud, som män (och bara män ) kunde komma nära och förstå genom en serie riter och övningar. En viktig del av kulten var gemensamma måltider. Så de rester som Mithras-tempelbesökaren ser är ett altare omgivet av stenbänkar under San Clemente. I finländska ögon påminner det faktiskt litet om en bastu. Där får man då tänka sig att deltagarna i gudstjänsten suttit eller legat till bords.

Nere i den djupa källaren är stämningen trolsk. Det ekar en del och man hör sorlet av vatten från en urgammal underjordisk ledning. Lokalen är bara svagt upplyst så det gamla altaret får en märklig lyster.

Men Mithras-kulten och småningom alla de andra religionerna fick på 300-talet ge vika för den, som man då uppfattade det, judiska sekten kristendomen som växte sig riktigt stark under kejsar Konstantins beskydd. Då har det troligvis gått så att de som ägde huset raserade en del av det gamla templet och byggde en ny kyrka ovanpå. Arkeologerna tror att kyrkan började byggas under slutet av 300-talet.

Slavarnas apostel
Mellanvåningen i San Clemente är låg och trång och inte alls imponerande men full av minnen av den gamla kyrkan som delvis i sin tur raserades när den nya byggdes på 1100-talet. Konsthistoriskt intressanta fresker från 700- och 800-talen täcker en del av väggarna. På en av dem kan man se Clemens lida martyrdöden i Svarta havet, dit han hade blivit förvisad efter att ha haft alltför stor framgång med sina predikningar i det första århundradets Rom.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



Mest läst

    KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

    KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

    KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

    MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

    psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

    mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

    BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

    korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

    mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

    vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

    kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

    kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

    BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

    HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

    jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

    orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

    kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

    LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

    gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

    pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

    Mest läst