Illustration: Malin Aho

Arvsynd är att inte våga lita på Gud

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik.
15.6.2013 kl. 12:00
– Bibelforskare har nu lärt oss att de första 11 kapitlen i 1 Mosebok är en ”förhistoria” eller ursprungsberättelse, den handlar inte om verkliga människor i historisk tid, den handlar om villkoren för den mänskliga existensen.

Det säger Eva-Lotta Grantén som är docent i etik vid Uppsala universitet och verksam som chef för utvecklingsavdelningen vid Lunds stift i Sverige. Hon forskar i projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle. Som ett resultat av den forskningen har hon på förlaget Verbum gett ut boken Utanför paradiset – Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik.

– En av principerna för att tolka utifrån ett lutherskt sammanhang är att gå till Skriften. Då är det av stor vikt att vi kan tolka den på bästa möjliga sätt, säger Grantén.

I kapitel tre finns inte heller något ”syndafall”, det handlar om ”utdrivandet ur Paradiset”. Texten lär oss att människorna inte förändrades genom det som berättas, möjligheten att frestas och välja fel finns med som en förutsättning.

– Men texten pekar på att relationen till Gud är skadad. Luther talar om att människorna syndade genom att de inte hade tro, de litade inte på Guds goda vilja bakom förbudet att äta av kunskapens träd.

Misstro mot Gud
Arvsynden har kopplats samman med Adam och Eva, eftersom berättelsen om dem handlar om syndens ursprung. Man kan beskriva arvsynd som att människor erfar otro eller misstro mot en god Gud. Adam och Eva är alla vi människor, och syndafallet är ett ständigt fallande.

– En annan utgångspunkt är att allt levande är skapat av en god Gud. Samtidigt framstår skapelsen som vare sig entydigt ond eller god, den är ambivalent. Liv utan död eller lidande är inte möjligt i det slags universum vi lever i, det har vetenskapen lärt oss, säger Grantén.

Berättelsen i 1 Mosebok handlar om hur mänskligheten förstår sina villkor genom att föra en dialog med Gud som vill ha ett evigt samtal med alla.

– Arvsynd kan förstås som att människor inte vill tala med Gud, att vi vänder oss bort, att vi blir inkrökta i oss själva.

Arvsynd och evolution
Går det att förlika/ försona läran om arvsynden med evolutionsbiologin och läran om det naturliga urvalet?

– Om 1 Moseboken nu inte berättar människans urhistoria får teologin förhålla sig till den historia vi känner till. Det finns en sådan historia i evolutionsbiologin, som också säger mycket om villkoren för den mänskliga existensen, säger Grantén.

Evolutionen är en process utan mål och mening, men den medger att människan har en särskild ställning, som art. Så evolutionsbiologisk vetenskap går att förena med tron på Gud som skapare.

– Men tron på Gud som en god skapare utmanas av allt det lidande och död som inryms i det naturliga urvalet – att endast de bäst anpassade överlever och för sina arvsanlag vidare.
Levande varelser ser på olika sätt till att just deras arvsanlag förs vidare, något som fått biologer att tala om ”själviskhet” i relation till naturligt urval. Och att alltid värna om sitt eget har slående likheter med hur arvsynd beskrivs.

– Båda dessa beskrivningar knyter an till villkoren för mänsklig existens. Men det finns också skillnader. Där arvsyndsläran endast är en inledning till Kristus frälsningsgärning, saknar evolutionen en väg ut, en befrielse, säger Grantén.

Man kan närma sig frågan om hur en god Gud kan närvara i en värld som utvecklats via evolutionen genom att använda det som Luther kallade korsets teologi. Genom att betrakta både skapelsen och historien via korset och Kristus lidande och död, finner vi Guds närvaro i det svåraste samtidigt som vi har löftet om nytt liv i en ny skapelse.

– Korset utmanar människor att tro på, att lita på Guds godhet och nåd, även när den är fördold. Och det utmanar oss att överge själviskheten för att leva för andra, som Kristus gjorde.

Att tala om synd i dag

Hur kan vi tala om synden på vår tids språk och vår tids människor, utan att förminska ordets traditionella betydelse?

– Det ord Luther själv knöt till arvsynden var ordet ”otro”. Då menade han att syndens innehåll är att människor inte litar på Gud och Guds godhet. Själv använder jag ordet ”misstro”, för att uttrycka just den dimensionen. Jag tycker att det är bra, eftersom man misstror någon, det är ett ord som har med en relation att göra, säger Grantén
Synd är i luthersk tradition just ett relationellt begrepp, som hör ihop med det eviga samtalet med Gud, det som vi människor är skapade för, som Luther beskriver det i sin kommentar till 1 Mosebok.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15