koptiska kristna bär kistor med de män som dog under sammandrabbningarna i Khusus mellan muslimer och kristna. FOTO: LEHTIKUVA/reuters/ MOHAMED ABD EL GHANY

Tårar och tårgas i Kairo

När det koptiska begravningsföljet kom ut ur S:t Markuskatedralen i Kairo överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Den koptiska ledningen har till skillnad från tidigare nu börjat öppet kritisera regeringen.
27.4.2013 kl. 15:00
När pastor Sameh Maurice i den presbyterianska kyrkan vid Tahrirtorget försäkrar att Gud har kontroll också då vi har det svårt, använder han ett exempel som vi inte brukar höra i våra kyrkor. ”Då molotovcocktailen flyger och då tårgasen lägger sig, kan du vara viss om att Gud ändå är starkare.” Välkommen till Egypten våren 2013.
 
Samma dag jag anländer till Kairo anfaller en muslimsk mobb kristna i Khusous, en förort till Kairo. Våldet orsakades av att några småpojkar – kristna enligt vissa rykten, muslimska enligt andra – hade ritat (felvända) hakkors på väggen till en muslimsk byggnad. Pojkarna visste antagligen inte vad hakkors står för utan ritade en symbol som är vanlig i egyptiskt väggklotter. Ryktet gick att kristna hade ritat kors på islamska byggnader, imamen höll en flammande predikan i moskén och mobben drog till de kristnas kvarter och brände och förstörde. Det var inte första gången något sådant hände och dessvärre knappast heller sista.

Det mest upprörande hände följande dag då de fyra koptiska offren för våldet i Khusous jordfästes i S:t Markuskatedralen i Kairo. Femtusen personer hade samlats och stämningen var eldfängd. Folk ropade slagord mot regeringen och krävde ett slut på våldet mot kopter. När begravningsföljet kom ut ur katedralen överfölls de av ligister som kastade stenar och molotovcocktails. Snart kom också säkerhetstrupper till platsen, men istället för att skydda de angripna stod de helt passiva och i vissa fall rentav deltog i angreppet. De sköt också tårgas in i katedralen.

Nya påven anklagar regeringen
Att radikala muslimer angriper kristna är tyvärr vanligt i dagens Egypten. Att säkerhetsstyrkorna deltar i angreppet är däremot anmärkningsvärt. President Mursi från Muslimska brödraskapet uttryckte sitt fördömande av vad som hände vid katedralen, men ingen kopt har förtroende för honom. Den nye koptiske påven Tawadros II har brutit traditionen av försiktighet och direkt anklagat regeringen för att bara tala, men inte agera.
 
Youssef Sidhom, chefredaktör för den koptiska tidningen Watani, var glasklar i sin analys.

– Det är en ömklig stat som ser på utan att kunna skydda sina medborgare. Då de skyldiga inte arresteras och ställs inför rätta kan regeringen vara säker på att få uppleva en störtflod av folklig vrede och på att dess sammanbrott är nära.
 
Under min vecka i Kairo talar jag med många kopter och protestanter. Alla säger samma sak: situationen är svår och blir bara värre, bland de kristna är förtroendet för regeringen noll och de flesta drömmer om att emigrera. Tusentals har flyttat till Georgien som har öppnat sina dörrar för egyptiska företagare som vill etablera sig i landet.
 
Det är inte bara de kristna som är missnöjda med den nuvarande regeringen. Landet är starkt polariserat och åtminstone i Kairo har oppositionen ett klart övertag i opinionen. Ett scenario som många hoppas på – 82 % enligt en opinionsundersökning – är att militären ska ta makten. Missnöjet beror både på den ökande islamiseringen och på att ekonomin försämras samtidigt som säkerhetssituationen är ytterst dålig. De radikala elementens framfart har alienerat många muslimer från deras tro. Enligt en undersökning har andelen ateister på kort tid ökat från noll till tre procent.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28