Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Vill att väst utmanar på allvar

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen.
18.4.2013 kl. 09:29
– De senaste åren har Europa och USA pumpat in så mycket pengar till de palestinska myndigheterna att det motsvarar Marshallplanen hela 25 gånger, säger israeliska Calev Myers.

– För de pengarna skulle man alltså ha kunnat bygga upp Europa 25 gånger.

Myers jobbar som människorättsjurist på Jerusalem Institute of Justice och deltog förra veckan i ett symposium i Helsingfors. Han jobbar för att förbättra flyktingarnas situation.

– 1948 fanns det omkring 500 000 palestinska flyktingar som behövde asyl. I dag är de omkring fem miljoner, säger Myers.

Det unika med de palestinska flyktingarna är att deras flyktingstatus gått i arv till följande generationer.

– 1948 bestämde arabstaterna att inga palestinier skulle få medborgarskap. De ville inte veta av dem. Palestinierna sitter alltså fast i en situation där ingen tar emot dem, säger Myers.

–  Det enda land som gav dem medborgarskap och jämlika villkor var faktiskt Israel. 1948 bosatte sig cirka 150 000 palestinier i Israel och nu är de omkring en och en halv miljon.

Ingen tolerans

Calev Myers arbetsuppgift är att lyfta fram problemet med de palestinska flyktingarna inför världens ledare. Han har till exempel talat i Europaparlamentet i Bryssel och han säger att han blivit tagen på allvar.

– Västländerna måste vara noggrannare med att se till att pengarna faktiskt går till att bygga upp de palestinska områdena, säger Myers.
 
– Annars stöder de bara de korrupta palestinska myndigheterna.
Myers anser att PLO på Västbanken och Hamas i Gaza inte gör något för det palestinska folket. De tolererar heller inget motstånd.
 
– PLO och Hamas accepterar ingen som helst opposition mot regimerna. Fängelse, tortyr och dödsstraff utan rättegång förekommer regelbundet när någon opponerar sig, säger Myers.
 
– En man fick ett och ett halvt års fängelsestraff för att ha skämtat om PLO:s ledare Mahmud Abbas på Facebook, säger Myers.

Måste utmana mer
Vad tror då Myers måste ske för att situationen ska förändras?

– Det första som måste hända är att de palestinska flyktingarna integreras i alla länder där de nu befinner sig som flyktingar.
Calev Myers tror att den arabiska våren också kommer att påverka den palestinska befolkningen.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Myrskog



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33